"Det viktiga är att barnen kan 5 000 - 6 000 ord när de börjar förskoleklass.

Det är lika svårt att lära sig svenska språket för nyanlända som för oss svenskar att lära oss exempelvis arabiska. De som lyckas är hjältar – tänk på det nästa gång du pratar med någon som kämpar med svenskan, skriver Karin Borg, lärare i svenska och svenska som andraspråk, på DN.Åsikt.

Ulf Kristerssons och moderaternas senaste utspel om att införa språkskola för nyanlända barn mellan tre och fem år kommer leda till ökad, inte minskad segregation.Tanken med förslaget sägs vara att barnen ska lära sig svenska bättre och på sikt lättare ta sig in i samhället. Men hur ska dessa barn ”ta sig in i samhället”…

Då måste förskolan ta ansvar för att barn lär sig svenska så att de kan klara av skolan. Och högskolan. Och arbetslivet. Och vardagen. Det här är inte att säga att andra språk är sämre. Det är inte uttryck för rasism. Det är omsorg om de barn som ska leva i ett svenskt sammanhang –…

Förutsättningarna för undervisning i svenska som andraspråk, SVA skiljer sig kraftigt åt mellan kommuner, och mellan olika skolor på samma ort. Och en del lärare i ämnet upplever att intresset från makthavarna har svalnat nu när ord som ”flyktingkris” och ”dödsbåtar” inte längre pryder löpsedlarna.

Ämnesuppdelningen mellan svenska och svenska som andraspråk riskerar att bli en permanent elevuppdelning. Ämnena behöver reformeras för att en övergång mellan dem ska fungera. Det menar Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Förslaget om att införa nationellt minoritetsspråk som eget ämne i skolan får stöd av många remissinstanser – även om man ser stora utmaningar med att förverkliga det.

Vikten av att elevers språkliga kunskaper och erfarenheter ses som tillgångar för lärande i skolan är den röda tråden för den här kunskapsöversikten. (pdf)

Detta uppdrag ersätter det tidigare beslutade uppdraget till Statens skolverk att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska. (pdf)

I tider av nationalistisk populism och hot om att resa murar är det viktigt att värna flerspråkigheten – och att fira den internationella modersmålsdagen, skriver sex forskare vid universiteten i Karlstad och Stockholm.

Det går fler utlandsfödda elever i svenska skolan än tidigare, och nya siffror från SCB visar dessutom att en större andel av dem läser svenska som andraspråk än för 10 år sedan.

Kritiken kommer från Michael Tengberg, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet