Nu ska lärarna redan i förskoleklass kartlägga hur långt barnen kommit i sin förståelse för språk och matematik. Det för att tidigt fånga upp elever som behöver stöd.

På Hortlax Centralskola är det många elever som väljer att lära sig prata pitemål på Elevens val. Intresset är så stort att alla inte får plats.

Har försöket med ett lönepåslag på 6000 kronor för lärare i ytterstadsskolor haft någon effekt mot lärarsegregationen? Varför är det så svårt att få fram fler språklärare? Och hur går det med rekryteringen av barnskötare i Säffle kommun? I säsongens sista Skolministeriet följs några program som sänts under 2018 upp.

Tarmo Holappa gläds åt att Språkskolans framtid är säkrad.

En tredje gymnasieskola i Uppsala län funderar nu på att erbjuda undervisning i arabiska.

När Älvdalsskolan erbjöd älvdalska på schemat för högstadieeleverna så blev det rusning – över 80 elever anmälde intresse.

På förskolan Rosen i Malmö har samverkan med föräldrarna fått fart på barnens språkliga utveckling. Gemensamma språkkvällar och samtal om läsning och litteratur har gett såväl föräldrar som personal mer kunskap.

På Brunnaskolan i Hallunda-Norsborg finns en nytillträdd rektor sedan våren 2017, Helena Björshammar. Med en tydlig vision och starkt samarbete inom personalteamet utvecklar hon en verksamhet där förebyggande elevhälsa och språklig utveckling ligger i fokus.

Allt fler elever med språkstörning kommer till Virginska gymnasiet. Samtidigt har många i personalen saknat utbildning om funktionsnedsättningen. Därför satsade rektorn på en kurs för all berörd personal. Den gemensamma utbildningen gav en gemensam kunskapsbas.

Svenskar som arbetar i Internationella Engelska skolan ägnar sig åt ett språkligt och kulturellt landsförräderi. All undervisning vid sidan om språklektioner borde ske på svenska. Men så är inte fallet, skriver Per-Owe Albinsson i nätverket Språkförsvaret.

Vad kan vi lära oss av de länder som presterar bäst i PISA-mätningarna? Och hur inspirerar man elever till att hitta sitt eget språk? (webb-radio)