I höst startar universitetet en unik utbildning för den som vill bli teckenspråkig tvåspråkig grundlärare. Målet är att utbildningen ska ge behörighet att undervisa i specialskolan.
Lärarna Emelie Sköld och Sandra Aadalen på ESS gymnasiet på Södermalm brinner för klassrum där alla elever får komma till sin rätt. För att nå dit vill de göra upp med myten om den genomsnittliga eleven som präglar mycket undervisning.
En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna. – Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.
”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi försätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.
Banan står uppställd på skolgården när barnen kommer. På det sättet vet de direkt vad de ska göra och kommer sedan pigga till lektionen. Eva Anderberg är specialpedagog och initiativtagare till att hinderbanan startade på Bankekinds skola för 2½ år sedan.
Redovisning av uppdraget att göra en översyn av tillgången till läromedel som är anpassade för personer med funktionsnedsättning från förskola till högskola. (pdf)
Många elever och studerande med funktionsnedsättning får inte de tillgängliga läromedel och den tillgängliga kurslitteratur som de behöver, vilket hindrar dem från att få en likvärdig utbildning. Det visar en översyn som idag överlämnas till regeringen från Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, och Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.
En diagnos säger väldigt lite om vilka anpassningar som krävs. I Danderyds-modellen diskuteras elever med autism och adhd på ett personligt plan. För att ge rätt stöd och hjälp måste elevens svårigheter och möjligheter vara kartlagda.