I dag slås elever med NPF ur skolan, med stora kostnader för både individ och samhälle som följd, skriver Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention och Annica Nilsson, intressepolitisk ombudsman Riksförbundet Attention.

Detta uppdrag ersätter det av regeringen den 12 juli 2018 beslutade uppdraget att svara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik för lärare i grundskolan, motsvarande utbildning vid särskilda ungdomshem och sameskolan. (pdf)

Specialpedagogiska skolmyndigheten startar 16 nya samverkanskontor nästa år – med personal som ska söka upp skolor med problem, istället för att vänta på att skolorna själva frågar om hjälp.

Nu ska även lärare i förskolan, förskoleklass, gymnasiet och Komvux få del av den statliga utbildningsinsatsen i specialpedagogik som hittills omfattat 18 000 grundskollärare.

För att fortsätta höja kunskapsresultaten i skolan finns ett fortsatt stort behov av att stärka lärares specialpedagogiska kompetens och förmåga att anpassa undervisningen efter elevernas behov. Nu har regeringen beslutat att fortbildningsinsatsen Specialpedagogik för lärande utvidgas till att även omfatta förskolan, förskoleklassen, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning från och med hösten 2021.

Neka inte elever med särskilda behov tilläggsbelopp, utan arbeta systematiskt för att öka inkluderingen. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska inte betala för politikens ansvarslöshet, skriver Sven Bölte, Steve Berggren och Anna Borg på Center of neurodevelopmental disorders (KIND) vid Karolinska institutet

Activa i Örebro län har tillsammans med kommunernas vuxenutbildningar arbetat upp en framgångsrik lärlingsutbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. Vilka med- och motgångar har det inneburit? Lars Rickardt, projektledare, och Emelie Andersson, företagskonsulent, berättar om utbildningen som ska leda till anställning.

Just nu finns grundsärskoleelever på flera olika skolor. Men snart ska de gå i en gemensam skola. Birgitta Holmberg är före detta rektor för just grundsärskolan i Östersund, och hon ser risker med det. Hör mer i klippet ovan.

En gång i veckan har Gabriel mattelektion hos Anders Skoog på Växjö Fria gymnasieskola. Att ha en elvaåring som elev på gymnasiet är inte en vanlig syn men en utmaning Anders gärna tog.

Gabriel är elva år och särbegåvad. Han går i åttonde klass istället för femman och han läser matte på gymnasienivå. Tack vare hjälp från skolan har han idag en skolgång som funkar. Men resan dit har inte varit självklar.

Gabriels mamma Malin Isenfors är engagerad i frågan kring särbegåvade barn. Hon menar att kunskapen är otillräcklig och tycker att kommuner och skolor behöver göra mer.