Lärare har i många fall inte möjlighet att ta elever i behov av stöd enskilt i beaktande. Det här kan leda till att inlärningsmålen sänks för hela klasser.

Omkring hver fjerde elev i folkeskolen har ifølge lærerne et særligt behov for støtte, viser en ny undersøgelse fra Vive. Lærerne mener til gengæld også, at de er gode til at give støtte, bare ikke når det drejer sig om udadreagerende adfærd eller ufrivilligt skolefravær.

Skolan ska ge alla elever förutsättningar att nå kunskapsmålen. Elever som riskerar att inte nå målen ska få stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Men hur fungerar det egentligen i praktiken? (webbradio)

Families of children with special education needs and disabilities (Send) have lost confidence in a system that "often falls short" and is failing to improve children’s outcomes, the public-spending watchdog says.

National Audit Office report finds no signs of improvement in lives of pupils despite record spending.

Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens? undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.

Skolinspektionen har granskat i vilken utsträckning elever i särskild undervisningsgrupp ges en undervisning präglad av goda förutsättningar för lärande, tilltro till elevernas förmågor och fokus på kunskapsutveckling. Granskningen har omfattat undervisningen i årskurs 4–9. (pdf)

Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i särskild undervisningsgrupp i 28 skolor. Av dessa behöver 20 skolor utveckla kvaliteten. Det handlar många gånger om att undervisningen är alltför ensidig.

Det gick! Den här hösten också … Elin Zlatanoviski, specialpedagog och lärare i Växjö samt Specialpedagogiks nya krönikör, skriver om konsten att få en helklass att dra åt samma håll.

Specialläraren Niclas Fohlin listar tre nödvändiga krav på staten för att vända läs- och skrivutvecklingen.

I Göteborg får just nu 14 elever i årskurs 6–9 distansundervisning som särskilt stöd. I stället för att vara i skolan får de möjlighet att plugga hemma på sina egna villkor.

På Brandvaktens förskola saknar majoriteten av förskolebarnen det verbala språket. Sinnesanpassade lärmiljöer, lek och nyfikenhet är viktiga komponenter när pedagoger och barn kommunicerar med varandra. " "Våra barn har inte det verbala språket, men ett språk har de absolut", säger förskolläraren Tina Malmgren.