Alla elever med funktionsnedsättning får inte den pedagogiska hjälp de behöver. Detta trots att det står i skollagen att all undervisning ska vara anpassad utifrån varje elevs behov.

I en nyligen presenterad rapport från Malmö Högskola visar forskarna att hiphop-pedagogiken gör att ungdomar som annars riskerar att hamna i ett utanförskap upptäcker att kunskap är makt. En ”vinn-vinn-situation”.

Linda Samuelsson i Alingsås var skoltrött och ville aldrig mer se åt en skolbok. Men tack vare en specialanpassad kurs på Hjälmareds folkhögskola, är hon tillbaka i skolbänken – och stortrivs.

Årsta skola provar ett nytt grepp för att hjälpa barn som har svårt att koncentrera sig eller behöver extra hjälp med läsning. Två hundar och deras matte kommer till skolan tre förmiddagar i veckan.

Första halvåret 2011 tog Skolväsendets överklagandenämnd emot 140 ärenden totalt. För första halvåret 2012 var den siffran 382. En konsekvens av att åtgärdsprogram i skolan kan överklagas sedan 1 juli 2011. - Skolorna har inte riktig koll än på vad som krävs i utformningen av ett åtgärdsprogram, säger Anders Heiborn, chef för Skolväsendets överklagandenämnd.

De ökade kraven på dokumentation – som är tänkt som ett stöd för lärare och elever – riskerar att motverka sitt syfte. I områden där mer än hälften av eleverna är i behov av åtgärdsprogram stjäl det viktig tid från undervisning och stöd, skriver forskarna Lisa Asp-Onsjö och Ove Sernhede.

En viktig hjälpinsats för att nå sina egna och de angivna kunskapsmålen i skolan är så kallat särskilt stöd. Det har alla barn rätt till, men anmälningarna om brister i Göteborg ökar.

Var femte elev får inte det stöd i skolan som de är i behov av och nedskärningar leder till att det ofta ställs krav på att elever har en diagnos för att få stödet. Det berättar Joanna Giota, docent vid Göteborgs universitet, som forskar i ämnet.

Det är inte möjligt för en klasslärare att samtidigt leda en hel klass och hjälpa elever med stora behov av särskilt stöd. Det skriver Eric Carlsson, fd skolöverläkare i Kalmar kommun, i en debattartikel.

Lärare i alla ämnen behöver mer kunskaper om dyslexi, anser läsforskaren Mats Myrberg. Elever med dyslexi har så pass uppenbara problem att en erfaren lärare bör upptäcka dem efter ett år i skolan.

Forskningen säger att dyslexi bör utredas i tioårsåldern. I Sveriges landsting sker det i genomsnitt tre år för sent, visar tidningen Specialpedagogiks granskning.

Beteendeproblem hos barn med autism kan bero på störningar i mag- och tarmfunktionen som orsakar besvär och smärta – en smärta de har svårt att kommunicera till omgivningen. Det menar Timothy Buie, amerikansk barnläkare och specialist på mag- och tarmsjukdomar.