Skolinspektionens granskning av skolsituationen för 11 barn med autism och aspergers visar att skolpersonalen saknar fördjupade kunskaper om de enskilda elevernas behov.

Specialläraren Cecilia Eriksson är en av årets Ingvar Lindqvistpristagare. Priset delas ut av Kungliga vetenskapsakademien till lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen.

I tio år pågick en hätsk debatt mellan svenska forskare om diagnosen damp. Nu har specialpedagogen Bo-Lennart Ekström skrivit en avhandling i pedagogik om kontroversen.

Diagnoser är ett instrument för sjukvården, inte för skolan. Det anser Arne Engström, docent i matematikdidaktik. Han är också kritisk mot själva ordet dyskalkyli.

Läraren Frida Norrby vet nu mer exakt hur hon ska bemöta elever med specifika svårigheter i matematik. Hon har gått en kurs om dyskalkyli. Ett område hon tycker bör tas upp mer i lärarutbildningen.

På samma sätt som man kan ha grundläggande läs- och skrivsvårigheter kan man ha grundläggande brister inom den matematiska förmågan. Det menar Ulf Träff, docent i psykologi, som har forskat om matematiksvårigheter i tio år.

Nossebro skola i Essunga kommun har på kort tid gått från att vara en bland de sämst rankade skolorna i Sverige till att utvecklas att vara en av Sveriges bästa tio skolor sett till måluppfyllelse bland eleverna. Detta har skett utan att skolan tillfört extra resurser.

Läs en bok och skriv en recension. Så brukar det vara i skolan. Men på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg har man nu prövat ett nytt grepp för elever med specialundervisning i svenska. De får läsa en bok, fotografera och göra en digital presentation.

Elever med svag teoretisk begåvning utgör cirka 14 procent av de som går i skolan. Alla har inte problem, men för många blir kraven istället ett kvitto på att skolan inte bryr sig, för hur ska de klara sig? Jan Björklund chattade med SvD:s läsare om de svagbegåvade eleverna.

Rörande, skakande och engagerade är alla de brev Svenska Dagbladets Idagredaktion fått som svar på serien om svagbegåvade. Bättre lärare eller anpassade krav är två förslag på lösningar – men kanske viktigast av allt är att lyfta tabut.

Språkinlärning ska vara roligt. Det betonar logopeden Elvira Ashby som skapat ett eget språkstimulerande material. Vi följer med henne när hon besöker en förskola och berättar historien om Fuffelknoken.

På måndagen demonstrerade föräldrar och cp-skadade barn utanför landstingshuset i Stockholm. De protesterar mot att den specialträning de får med konduktiv pedagogik kommer att försvinna.