I Avesta är det behovet som styr. Målet är att alla elever ska gå så mycket som möjligt i sin ordinarie klass. Hos skolgruppen får de hjälp att klara det.  

Fingrar som spatserar i handen och fötter som hoppar på balanskuddar. På Mellegårdens förskola används tecken som stöd och mycket jumpa. På så sätt får alla barn del av det särskilda stödet.  

Ungefär 40 procent av skolledarna har någon gång tvingats neka ett barn särskilt stöd – och bryter därmed mot lagen. Brist på pengar och kompetens är faktorer som spelar in.  

Chef & Ledarskap frågar ett antal skolledare.        

Regelförenklingar i stödsystemen, handling istället för vackra ord, och ett stärkt företagsklimat. Det var några förslag på åtgärder som presenterades vid ett seminarium på temat ”Fler vuxna i arbete – från särskola till jobb”.

När elevresultat är det enda måttet på skolframgång vill skolorna inte ta emot elever som ligger i riskzonen för att inte nå målen. Det visar en nyligen publicerad studie från Stockholms universitet.

Specialpedagogiska skolmyndigheten sade nej till regeringens utredning om att avskaffa kravet på skriftliga åtgärdsprogram för elever med särskilt stöd. Myndighetens generaldirektör Greger Bååth förklarar varför.

Tidig intervention är a och o i finländsk specialpedagogik. "Så fort ettorna kommer börjar vi kartläggningen. Inom några veckor har jag och en annan speciallärare träffat vartenda barn", säger Ann-Sofie Selin, speciallärare i Åbo, Finland.

Tidigt stöd till gravt språkstörda barn kan vara avgörande för deras sociala och intellektuella utveckling. Förslaget om att lägga ned språkförskolan i Lund bör idag bordläggas av politikerna.

Synen på IQ-tester har förändrats. Det menar Thom Axelsson, lektor i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola.

Den åttonde november samlas ett nationellt nätverk i Örebro i syfte att stärka kunskapen kring undervisning för barn och elever som har förvärvad hjärnskada. Arrangörer för nätverksträffen är Specialpedagogiska skolmyndigheten tillsammans med Örebro läns landsting