Skolelever som har problem med tidsuppfattning, minnet eller uppmärksamheten har god nytta av tekniska hjälpmedel, visar en studie från Hjälpmedelsinstitutet, beställd av regeringen.

Samtidigt som särskolan skriar efter behöriga lärare står två tredjedelar av vårterminens platser inom Lärarlyftet 2 för just särskolan tomma. Anledningen är de dåliga villkoren för lärarna, tror studierektor Diana Berthén på Stockholms universitet.

Per Skoglund, forsknings- och utvecklingssamordnare inom SPSM, är inbjuden som huvudtalare på konferensen Inclusive education in ICF perspective, som öppnar i dag, 6 februari, i Italien.

Hur ser möjligheten ut till arbete för ungdomar som är i behov av särskilt stöd eller som har en funktionsnedsättning? En ny rapport från organisationen European Agency for Development in Special Needs Education beskriver hur situationen ser ut runt om i Europa.

Det finns fortfarande stora brister i skolornas stöd till elever med neuropsykiatriska funktionshinder. Det visar en undersökning från riksförbundet Attention.

De första ”nya” speciallärarna utexaminerades 2010. Ann-Kristine Norman, speciallärare i matematik, visar i sitt examensarbete att det finns en osäkerhet på skolorna kring hur man ska använda kompetensen hos specialpedagogisk personal på rätt sätt.

I över 30 år har forskningen visat att individuell anpassning inte är lösningen för en skola för alla. Trots det har vi inte lyckats förändra perspektivet, säger Alan Dyson, huvudföreläsare på konferensen Lika värde.

Både Färgelanda och Dals-Ed får del av pengar till särskilda insatser i skolan. Det har Socialpedagogiska skolmyndigheten beslutat.

Ett utbyte med Medlefors Folkhögskola ska sprida kunskaper om hur man hjälper människor med olika förutsättningar in på arbetsmarknaden.

KIL. En flicka från Kil har skrivit till statsminister Fredrik Reinfeldt i hopp om att det ska bli mindre läxor i skolan. Anledningen – hennes dyslektiska bror har det tufft i skolan.

Extra stöd lönar sig bäst för mindre barn. Ändå är det i nionde klass som särskilt stöd är allra vanligast. Skolforskaren Anna Sjögren menar att det finns en vänta-och-se-mentalitet som gör att skolan inte sätter in de stödinsatser som behövs.

Att skära ned på de som arbetar förebyggande med barn i behov av särskilt stöd är inte bara dumt utan också oerhört kortsiktigt. Kostnaden för varje borttappad elev i genomsnitt är 12–15 miljoner kronor, skriver Maria Wigartz, skolkurator, Göteborg.