Högstadiet blev en plåga för Lo, 15, som skolkade och sjukskrev sig alltmer. Vändningen kom när Lo fick en plats i en särskild undervisningsgrupp med mer stöd och lärartid. Efter en politisk satsning skapas nu ytterligare 200 sådana platser i Stockholm.

Det talas alltmer om hur hjärnan fungerar, och hur ­undervisningen kan formas utifrån den vetskapen. Den här boken tar ett förskolegrepp på samma ämne.

De senaste åren har gymnasieskolan Knut Hahn storsatsat på Introduktionsprogrammen (IM). "Att jobba förebyggande är effektivare och billigare på individnivå och på gruppnivå än att jobba åtgärdande när saker börjar gå åt skogen", säger gymnasiechef Ronny Mattsson.

För Christian Gustafsson i Ronneby har dottern Tuvas skolgång inneburit både uppoffringar och mycket oro då hon i perioder inte alls gått i skolan. "Vardagen har varit upp och ner – har man ett barn med diagnoser kräver det mer jobb som förälder", säger han.

På gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby har personalen på IM jobbat mycket med att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar, vilket kan skilja sig beroende på vilka som går där. "Vi har många elever som har stora behov och jobbar hela tiden med att möta de behov som finns, säger rektor Anna Isaksson.

Loke Landell, 10, har svårt att göra sig förstådd verbalt. Men hans lärare, som just nu utbildas inom språkstörningar, har tillsammans med Loke hittat ett lite oväntat sätt att kommunicera.

Grön prick för ja och röd för nej. Om svaret är ”ibland” är pricken orange. För eleverna i Tierp fungerar prickarna som ett verktyg för att berätta vad de vill eller vad de tycker.

Adhd-diagnoserna fortsätter att öka. Ett problem med detta är att många tolkar en diagnos som ett kvitto på att eleven inte kan ta till sig undervisning eller övning. På så sätt kan diagnosen bli en självuppfyllande profetia. För ingen, med eller utan diagnos, lär sig utan att öva. Det är hög tid att vi låter…

Vi fick in väldigt många spontana fritextsvar i vår stora enkätundersökning bland Sveriges alla speciallärare och specialpedagoger. Här är ett axplock.

 I bristen på främjande och förebyggande arbete har den svenska skolan blivit reaktiv. Specialläraren och skol­utvecklaren Niclas Fohlin skriver själv om både problemen och lösningen han ser i sina kontakter med elevhälsoteam.

”Vi vet exakt vad som krävs men har inte rätt förutsättningar”, säger special­pedagogerna Ulrika Stenbäck och Caroline Wernqvist, som deltog i Specialpedagogiks enkätundersökning och bjöd in oss till sin skola i Stockholm för att berätta mer.

Specialpedagoger och speciallärare får ofta hoppa in som vikarier – men ingen vikarie sätts in när de själva är borta. Ändå förväntar sig rektorer pedagogiska utredningar på löpande band, utan att veta vilket jobb som ligger bakom. Här kommenterar experterna granskning.