Sverige och Finland skiljer sig åt på många punkter när det handlar om skola och undervisning. I Finland sätts stöd in redan i årskurs 1 medan man i Sverige väntar till högstadiet.

”Vi har under flera år drabbats av en fördummande inkluderingshets där begreppen trivialiserats till att handla enbart om fysisk samplacering och ingen hänsyn har tagits till om barnen haft möjlighet att delta i undervisningen på rättvisa villkor”, skriver Jiang Millington.

Reglerna om extra pengar för elever som behöver särskilt mycket stöd ska göras tydligare. Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd, drabbas hårt i det nuvarande systemet, säger Jiang Millington från Barn i Behov.

Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget.

Ordet barn lades till elever, och nu kan Specialpedagogiska skolmyndigheten återigen ge förskolor projektpengar.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har bidragit med 275 000 kronor till ett ettårigt skriv- och läsprojekt i Gagnefs SärVux – eller LärVux som eleverna själva kallar verksamheten.

Kommuner og skoler med udfordringer i indsatsen for øget inklusion af børn med særlige behov får nu mulighed for igen at søge ekstra støtte.

Regeringen ger Statens skolverk i uppdrag att ansvara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik.

På kulturskolan i Järfälla har man byggt upp en cirkusverksamhet för barn med särskilda behov. Sofia Wålekvist är en av de som håller i kursen som hon själv kallar för funkis.

Regeringen har beslutat att Skolverket ska ansvara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik. Syftet är att stärka den specialpedagogiska kompetensen generellt i skolan. Innehållet i fortbildningen ska utgå från lärarnas behov och vara verksamhetsnära.

30 000–50 000 lärare ska utbildas i specialpedagogik, enligt ett beslut från regeringen. Fortbildningen ska genomföras med hjälp av kollegialt lärande.