I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barn i behov av särskilt stöd. Ellinor, Fredrik och Eva berättar om tecknen som tyder på att särskilt stöd kan behövas, om de ibland svåra samtalen med vårdnadshavare och hur de gör för att anpassa verksamheten efter alla barn. (webbradio)

Idag kan lärare spökskriva uppsatser åt skrivsvaga elever, och sedan ge dem godkänt. Det är fusk, men det kallas ”anpassning”, skriver Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.

Elever som har svårt med med läsning och skrivning, trots stöd från en special­lärare genom evidens­baserade metoder, måste få tillgång till assisterande teknik. Det skriver Susanna Cederquist och Idor Svensson.

Vi kan inte förminska skolan och debatten till att enbart handla om att kunna rabbla utantill, skriver Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling.

Läsa, räkna eller skriva berättelser. Det är exempel på skoluppgifter som hunden Morris har hjälpt elever med på Vaksalaskolan under våren.

Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin i krönika – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?

I Stockholms skolor går ett stort antal elever som av olika anledningar är i behov av särskilt stöd för att klara undervisningen och trivas i skolan, det rör inte minst elever med NPF-diagnoser. Det rödgröna styret utökar därför i år budgeten för särskilda undervisningsgrupper med 72 miljoner så fler elever kan få särskilt stöd.

Det ska bli tydligare och mer enhetliga regler för tilläggsbeloppet som går till elever och förskolebarn i behov av omfattande stöd i skolan.

Systemet med tilläggsbelopp ska bli mer likvärdigt, rättvist och rättssäkert över hela landet, så att barn och elever kan få det stöd de behöver. Dagens regelverk är för otydligt och tillämpas på olika sätt.

Ett team av läkare, kurator, specialpedagog och psykolog kan gemensamt rekommendera anpassad grundskola, men om elevens föräldrar säger nej så blir det inget. Frågan är en avvägning som regeringen behöver sätta ner foten i och det vore bra om ett tilläggsdirektiv om detta lades till utredningen om förbättrad elevhälsa, skriver Linnea Lindquist.

Det ska bli tydligare och mer enhetliga regler för tilläggsbeloppet som går till elever och förskolebarn i behov av omfattande stöd i skolan. Det är ambitionen när regeringen har beslutat att förtydliga den förordning som styr vad kommuner ska utgå från när de beviljar ett tilläggsbelopp.