Efter att ha testkört att låta några elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar arbeta med en specialutbildad pedagoghund, vill rektorerna på Presse- Iserås- och Fjordskolan nu utveckla verksamheten under två år.

Arbetet med extra anpassningar är i ett uppbyggnadsskede på många skolor, men det finns också skolor som redan utvecklat ett bra arbetssätt som gynnar alla elever i skolan. Det anser Anna Sjölander, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, som deltagit i granskningsarbetet bakom rapporten "Skolans arbete med extra anpassningar" som Skolinspektionen presenterat.

Skolstarten är här med förväntningar och fjärilar i magen, men också en känsla av krav och oro för många elever. För att stödja de elever som har frågor kring vad och vem som kan hjälpa i skolan finns nu särskilda informationssidor på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats.

Lagom till det nya läsåret är nu vårt värderingsverktyg för en tillgänglig utbildning uppdaterat för att bättre möta verksamheterna förskola, skola och fritidshem. Verktyget har fått fler indikatorer som är mer jämt fördelade inom de fyra huvudområdena, Förutsättningar för lärande, Pedagogiska tillgänglighet, Social tillgänglighet och Fysisk tillgänglighet.

I Stenungsund har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och läs- och skrivsvårigheter ökat bland de som söker vuxenutbildning. Det växande behovet av specialpedagogiskt stöd gav idéer om att utveckla en studieverkstad.

Det började med att en lärare ville få mer kunskap om anpassning och bemötande av vuxna elever med funktionsnedsättning. Det ledde till en studiecirkel för all personal. Den i sin tur har startat nya samtal mellan lärarna.

Varje år delar Specialpedagogiska skolmyndigheten ut SIS-medel, ett bidrag för särskilda insatser i skolan som ska bidra till att öka måluppfyllelsen eller öka kunskapen om olika pedagogiska arbetssätt för barn och elever med funktionsnedsättning. I år fick förskolor söka för första gången, och intresset har varit stort.

Inom specialpedagogiken har olika begrepp använts för att illustrera en strävan om "en skola för alla". Från "integrering" till "inkludering" och på senare tid "tillgänglighet", skriver Bertil Löfdahl, SPSM.  

Diskussionerna som förts i medierna de senaste dagarna kring brister i det särskilda stödet till elever, bekräftar bilden som Myndigheten för delaktighet lyft i bland annat rapporten Barn äger.

Du är journalisten som började jobba som fritidsledare och sedan speciallärare. Varför?  

Får mitt barn en fullvärdig utbildning? Elisabeth Lundström har intervjuat föräldrar till barn med Downs syndrom och märkt en brist på tillit till skolan.  

Två av tre som arbetar med särskilt stöd är resurslärare, ibland utan lärarutbildning. Forskaren Gunilla Lindqvist är förvånad över att denna anonyma yrkesgrupp får ta nästan hela spelplanen.