Ung och nyutbildad möter gammal och erfaren. Vad kan de lära av varandra om handledning? Mycket, tycker specialpedagogerna Frida Toivanen och Lena Pettersson i Alingsås.
Så hur gick det förra terminen? Lyckades dina elever eller ditt barn nå de förväntade betygsstegen? Förväntade för vem, förresten? För dig? För sig? För rektorn? För Sverige? skriver Pia Rehn, rådgivare i Stockholm.
På Lapplands gymnasium i Pajala hade lärarlagen stor spridning i synen på vad som menas med särskilt stöd. Även attityderna till elever med hög frånvaro var olika. En distansutbildning har skapat större samsyn i båda frågorna och förbättrat undervisningen.
Fler elever ska klara gymnasiet i tid. Det är målet för gymnasieutredningen som kom i höstas. På Holavedsgymnasiet i Tranås når fler elever examen med hjälp av hembesök, extra stöd i små grupper och ett team för specialpedagogik.
Den lilla kommunen Uppvidinge storsatsar på regeringens specialpedagogiska lyft. Kommunens enda specialpedagog och de fem speciallärarna fick snabbt gilla läget och ta rollen som handledare.
I de skolor som tar emot elever med punktskrift som läsmedium behövs kunskap om anpassningar och tillgänglighet i lärmiljön. Nu finns två aktuella rapporter som tar upp frågor som är viktiga för att elevgruppen ska få rätt stöd.
Bättre ljudmiljö i skolan, tillgänglig lärmiljö och tillgång till och kunskap om hörteknik är viktigt för att skolan ska ge elever med hörselnedsättning en bra skolgång. Hela skolans styrkedja behöver vara involverad i arbetet, skriver Greger Bååth, generaldirektör för SPSM.
På Magelungen Karlaskolan i Göteborg lyckas man locka tillbaka hemmasittare och elever med NPF tillbaka till skolbänken. Detta genom att använda speldesign, spelmekanik och spelkomponenter i undervisningen.
Ibland behöver en elev stöd i skolan utöver det vanliga. Det kan ske i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd.