Reglerna har blivit tydligare, ja. Men rektor Jonas Bergström på Lichrons tekniska gymnasium i Skövde avstår ändå från att bjuda in politiska partier.

Välfärd, inkomstklyftor och skattetryck. Vad pratar politikerna om? Gymnasieläraren och biträdande rektorn Per Alsterlund ser luckor i förstagångsväljarnas politiska vokabulär.

Missnöje med den lokala skolpolitiken fick biträdande rektor Mia Dernell att gå ihop med kollegor och bilda ett skolparti. – Vi har gjort avtryck, trots att vi bara har ett mandat.

Värva medlemmar till ungdoms­förbundet och informera om partiets politik. Det är några av poängerna med att besöka skolor, enligt partierna.

Vem bjuder in? Vilka ska stå på gästlistan? Och hur hanterar man dem som hamnar utanför? Chef & Ledarskap reder ut begreppen kring den nya regeln om politiska partier i skolan.

Skolvalet handlar inte enbart om att lägga en röstsedel i en låda. Samtal om demokrati och politik är minst lika viktigt.

Många röstar som sina föräldrar. Men i Hässelby är målet att eleverna ska bilda sig en egen uppfattning.

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Ett skäl till att det är så svårt att bryta upp segregation, är att segregation ofta är en hyfsat välfungerande lösning på ett faktiskt problem. Ett tydligt exempel är skolval, skriver Johan Hakelius i en krönika.

Från och med den 1 januari 2018 gäller en ny bestämmelse i skollagen som tydliggör vad som gäller när en skola ska bjuda in politiska partier. Bestämmelsen anger att en skola får begränsa antalet partier som bjuds in om det görs på objektiv grund.

Varken Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna eller Liberalerna skulle sitta i riksdagen om det var upp till studenterna. Feministiskt initiativ skulle däremot ta sig in, medan Moderaterna skulle bli största partiet.

Skolledare ska få större mandat att bestämma vilka politiska partier som bjuds in i skolan. Ett välkommet förslag, tycker rektor Peter Westergård.