Skolsegregationen måste brytas, heter det. Men då krävs trovärdiga svar på vad som ska göras åt stök och låga kunskapsresultat, skriver Anna Dahlberg på ledarplats.

Media ger en ofullständig bild av forskningen om friskolor och det fria skolvalet. Det får konsekvenser för politiska beslut, opinionen och medborgarens möjlighet att bilda sig en välgrundad uppfattning, skriver Nya Wermlands-Tidningen på ledarplats.

Delar av Kronan stängs, och eleverna ska spridas ut på andra skolor i Trollhättan. Nu har de första eleverna från Kronan testat på att ta bussen till sin nya skolor, och de har även haft digitala möten med sina blivande klasskompisar.

Om man på allvar vill bryta skolsegregationen behöver skolvalet behållas. Men det är viktigt att man väljer ”rätt” metod för att tilldela skolplatser så att taktiska skolval elimineras, skriver professorerna Tommy Andersson och Alvin E Roth.

Högstadielärarna i Västerås och Norrköping vittnar om stora kunskapsskillnader mellan elever i samma klass.

Mer än hälften av eleverna som Anna är mentor för har åtgärdsprogram. "Det är program som ska uppdateras och hållas vid liv, vilket tar mycket energi, säger hon.

Den växande skolsegregationen gör lärarjobbet allt svårare. "Som lärare vill man hjälpa alla elever, men det går inte längre. Behoven är så oerhört stora på en del skolor samtidigt som resurserna minskar", säger mellanstadieläraren Hai Phuong ”HP” Tran.

En av Sveriges ledande arbetsgivarorganisationer har hamnat i blåsväder.Anledningen är ett remissvar som blev inskickat till regeringen i november förra året om skolsegregation. Laid Bouakaz, forskare vid Malmö universitet, tar till hårda ord mot formuleringen.– Sådana uttalanden delar upp samhället. Det är ren rasism, säger Laid Boukaz.

Om extremt selektiva och ansedda skolor i utlandet kan se en stor vinning med en heterogen elevgrupp, borde även skolor och föräldrar i Sverige kunna inse fördelarna. Det skriver Petter Sandgren, lektor i pedagogik.

Högutbildade föräldrar anmäler ofta sina barn tidigare till populära friskolor. Det innebär mindre likvärdighet och sämre konkurrens, skriver Andreas Bergh är välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund i DN.

Det verkar i det närmsta omöjligt att få till en ärlig diskussion om marknadsskolan och dess segregerande effekter med friskoletopparna. Trots att det är tack vare svenska skattebetalare som bolagen kan göra sina vinster vägrar de svara på kritik, skriver Kalle Sundin i en slutreplik.