Vilket samhälle skapas när 70 procent av alla niondeklassare inte klarar kunskapsmålen? På sikt kan förorterna bara stärkas med bättre skola och fler vägar till jobb, skriver Peter Wolodarski, DN:s chefredaktör.

Malmös politiker gav upp. I förra veckan beslutade man att helt lägga ner högstadiet i Rosengårdsskolan. Det fria skolvalet blev knäcken på en redan hårt stigmatiserad skola. Alla högutbildade, svenskfödda föräldrar flydde fältet – inte till bra skolor, utan från en dålig.

Det är ingen tvekan om vad Emma Leijnse, journalist på Sydsvenskan, anser vara det dominerande problemet i svensk skola. Hennes beskrivningar av segregation, av skillnader mellan skolor i fattiga områden och skolor i rika, är nyanserade men laddade med sorg mitt i det faktiska återgivandet.

Rätten att välja skola har kommit för att stanna. Inte ens vänsterpartister hävdar i dag att valet av skola är en för viktig sak för att kunna överlåtas till föräldrar och elever, skriver Johannes Åman i Dagens Nyheter.

Svenska skolor blir allt mer segregerade. Men i de flesta kommuner går det att få till högstadieskolor med en balanserad elevsammansättning. Den slutsatsen drar Bo Malmberg, professor i kulturgeografi, i en studie.

I kommuner med många friskolor har mellanskolvariationen ökat som mest – medan de kommuner som har få eller inga friskolor har legat still, skriver Sten Svensson, skoldebattör, i en replik.

Niornas slutbetyg skiljer sig stort åt mellan olika skolor, inte minst i storstäderna. I Malmö vill skolkommunalrådet att fler elever ska få plats på populära skolor.

Betygsskillnaderna har ökat markant sedan slutet av 90-talet, och betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå är tydlig. Det visar en sammanställning som SVT Pejl gjort.

Jan Björklund (FP) har de senaste åren genomfört en rad reformer som syftar till en bättre skola. Vissa åtgärder får genomslag med en gång, för andra tar det längre tid. Reviderade kursplaner och ny skollag, ny lärarutbildning med högre krav och legitimationskrav med skärpta regler för att få undervisa och en hel del annat, Kommunerna…

I Riksdagen har Sverigedemokraterna förenklat debatten. De påstår att det är valfrihetens fel, att det är friskolornas fel och att det är invandrarnas fel när skolans resultat sjunker eller när någon tjej blir mobbad, skriver Roger Haddad (FP), Riksdagsledamot för Västmanland, suppleant i Utbildningsutskottet, i en debattartikel.

Skolsegregation har blivit ordet på allas läppar. Men vad menas egentligen?  

De senaste decenniernas invandring och mångkulturalistiska utgångspunkt har skapat ett splittrat och segregerat samhälle. Vad gäller Björklund är det glädjande att han inser att invandringen är en huvudförklaring till att skolan blivit allt mer ojämlik, skriver Richard Jomshof SD, SO-lärare och ledamot i Utbildningsutskottet, en debattartikel.