Ungdomar drabbas om de föds i fel stadsdelar och av fel föräldrar. Det finns skolor där nästan inte en enda elev har svenska som modersmål. Skolsegregationen bryter mot grundlagen, skriver läsaren Per Sundgren på DN.Åsikt.

Låt 2019 bli det år då vi inte längre ödslar tid på att debattera om det fria skolvalet har negativa effekter eller inte på våra barns och ungas liv, vädjar Vesna Prekopic.

Vad ska vi göra med skolan? I 73-punktsprogrammet framgår att satsningar på skolan ska göras, och steg mot förstatligande ska göras, skriver Maja Nordström på ledarplats.

I bred politisk enighet valde Nyköpings kommun 2014 att slå ihop sina fyra högstadieskolor till en enda storskola. Med färre skolor att välja mellan skulle elever med olika bakgrund mötas i samma klassrum. Så var det tänkt. Men kommunens ambition att råda bot på skolsegregationen utmanas av den fria etableringsrätten för friskolor. Och från kommunpolitiskt…

I skolen er der et klasseloft på 28 elever, men der er ingen grænser for, hvor mange børnehavebørn man må putte ind på den samme stue. Det går ud over børnenes udvikling

29 av 30 kommuner med mellan 50 och 100 000 invånare har segregerade skolor. I 16 av kommunerna beror segregationen på skolvalet. Det konstaterar en ny rapport från tankesmedjan Arena Idé. (webb-radio)

Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.

Minskad valfrihet löser inte problemet med skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas och Tobias Krantz, Svenskt näringsliv,…

Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.

Debatten om svensk skola saknar ett lokalt perspektiv. Den sociala och etniska segregationen är ett högst konkret problem som märks i våra skolor och på de platser där barnen rör sig och möts – eller inte möts. Därför vill vi i denna rapport visa hur skolsegregationen ser ut på lokal nivå. (pdf)

Två parallella skolsystem har vuxit fram runtom i Sverige, där välutbildade och svenskfödda familjer väljer bort skolor med barn till lågutbildade och barn till föräldrar med invandrarbakgrund. I vår nya rapport visar vi också att den hyllade Nyköpingsmodellen trots ambitionen om motsatsen lett till ökad segregation, skriver German Bender och Per Kornhall.

En riksdagsmajoritet med Moderaterna och Sverigedemokraterna i spetsen röstade i somras ner Skolkommissionens förslag för att bryta skolsegregationen. Att skolan ska vara en mötesplats för elever med olika bakgrund är tydligen för radikalt för högerpartierna, skriver Anna Ekström (S), m.fl.