ej, sexåringar kan inte fatta egna beslut. Men om det inte spelar någon roll vad föräldrarna vill är det en tydlig signal till barnen om att det inte gör någon skillnad att anstränga sig, skriver Gunnar Hökmark (M), i en replik.

I Ungern har landets högsta domstol i dag avgjort ett uppmärksammat fall där en grupp romer stämt den ungerska staten för att de hölls åtskilda på grund av sin etnicitet under skoltiden. HD går på samma linje som tidigare instanser och dömer ungerska staten att betala skadestånd till de före detta eleverna.

Utredningen om en mer likvärdig skola föreslår ett förändrat skolval. "Svenskt Näringsliv anser att utredningen landar i ett antal mycket problematiska förslag", skriver Magnus Wallerå, chef för utbildning, forskning & innovation.

Om förslagen i Likvärdighetsutredningen blir verklighet kommer det att innebära dramatiska förändringar, tvärtemot vad företrädarna för utredningen verkar vilja påskina. Det skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Nuvarande skolvalsmodell förstärker segregationen och ojämlikheten. Våra politiker måste våga utmana de tunga särintressen som vinner på dagens snedvridna skolmarknad, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, och Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Problemet är inte de populära skolorna med hög kvalitet och föräldrarna som engagerar sig. Vi måste i stället göra mer för att lyfta de som inte engagerar sig och förbättra eller lägga ner skolor som inte fungerar, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, i en replik.

Om man anser att skolan är till för företag, för föräldrar som ställer sina barn i kö tidigt samt för aktieägare så kan man resonera som Erik Lidström gör. Om man däremot anser att skolan är till för eleverna så ter sig utredningens förslag rimliga, skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik.

Skolsegregation är inte ett problem. Vad som behöver åtgärdas är usel undervisning. Görs det försvinner segregationen gradvis av sig självt, skriver debattören Erik Lidström.

Att kötid inte längre ska få användas som urval till skolor är ett viktigt och välkommet besked. Kötid är en starkt bidragande orsak till den ökade skolsegregationen skriver Therese Guovelin, förste vice ordförande LO, och Mattias Samuelsson, utredare LO.    

Det mest effektiva sättet att minska klyftorna i den svenska skolan är att lyfta problemskolorna. Segregationen är en mycket svårare nöt att knäcka. Det skriver Expressen på ledarplats.

I en ny SNS-rapport har två forskare utifrån ett omfattande datamaterial studerat vad som förklarar skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever i grundskolan och gymnasieskolan. Se det inspelade seminariet här (webb-tv).

Åtgärder mot skolsegregation är sannolikt inte effektiva för att förbättra utrikes födda elevers resultat. I en ny rapport visar vi på tre andra vägar för att minska studiegapet, skriver forskarna Hans Grönqvist och Susan Niknami.