I samband med att det nya läsåret börjar träder ett flertal nya reformer i kraft. Det handlar bland annat om en utökning av lovskolan, att alla elever i grundskolans årskurs 4–9 får extra studietid och om flera lagändringar som ska öka tryggheten och studieron i skolan. Måndagen den 15 augusti höll skolminister Lina Axelsson Kihlblom…

Besluten som ligger till grund för hur skolan fungerar idag är tagna av M, L, C och KD under åren 1992–94. Det borde Begler och Sörman veta, skriver Sten Svensson, Nätverket för en likvärdig skola, i en replik.

Det är orimligt att ge friskolor och det fria skolvalet skulden för i princip alla problem i svensk skola. Dock finns det saker i den 30 år gamla reformen som behöver utvecklas, skriver Ann-Marie Begler och Håkan Sörman, styrelse­ledamöter i Academedia.

Den norske regjeringen er nysgjerrig på det som skjer i Danmark, blant annet fordi danskene har kommet langt med sine desentraliseringsreformer.

I debatten om den svenska skolans kvalitetsproblem lyfts 1990-talets systemreformer som centrala bovar. Det är dock att göra det alltför lätt för sig. Skoldebattören Inger Enkvist konstaterar att den negativa spiralen började decennier tidigare.

60 år efter grundskolereformen 1962 är den fortfarande högaktuell i skoldebatten. Men vad säger egentligen forskningen om denna jubilerande skolreform?

Vågar politikerna göra upp om de nödvändiga reformer av skolsystemet som krävs, undrar Åsa Fahlén, LR, och Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, som föreslår kompromisser om två propositioner.

Regelverket för friskolorna i Sverige måste göras om, säger Johan Pehrson i sitt första linjetal som partiledare för Liberalerna. ”Vi ska aldrig ducka för dom brister som faktiskt är uppenbara för många”, säger han när partiet startar sin valkampanj i Norrköping.  

30 år efter att reformen genomfördes har friskolorna återigen hamnat i centrum för den politiska debatten. Blev det som man tänkte sig? Odd Eiken, en av reformens arkitekter, skriver om friskolesystemets tillblivelse och påminner om hur lätt friheter som tas för givna kan gå förlorade, skriver Odd Eiken, en av friskolereformens arkitekter.

Kanske är det en evig sanning: reformers oavsedda konsekvenser är alltid väsentligt fler och ibland långt värre än de avsedda. Desto större anledning att genomföra förändringar med sans, skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Hur har svensk skola påverkats av de strukturella förändringar som skett under de senaste 30 åren, och då framförallt av friskolereformen? SvD:s Paulina Neuding diskuterar med Karin Grundberg-Wolodarski, författare till boken "Experimentet: så blev den svenska skolan en av världens mest avreglerade".(webb-radio)

Att inte lyfta fram skolan i vårändringsbudgeten är upprörande, skriver Matz Nilsson, som vill att alla partiledare och skolpolitiker kommer överens om viktiga skolreformer - nu.