”Många ungdomar är väldigt skoltrötta och för dem vore det nog bra med ett kortare yrkesprogram på gymnasiet”. Det säger Alexander Bratt, 18 år, som går sista året i gymnasiet.

En gymnasieutbildning på ett år – helt utan teoretiska ämnen. Redan nästa år kan det bli verklighet. Det hårt kritiserade förslaget ingår i budgeten som regeringen presenterar under veckan.

Den gymnasiereform som infördes 2011 har inneburit flera stora förändringar. Men hur mottogs dessa på skolorna och hur gick det när reformen infördes? Nu ett år efter ska Skolverket utvärdera förankringen av GY 2011 på lokal nivå. Utvärderingen ska pågå i tre år.

Skolverket har tagit fram en broschyr om de stora reformerna som genomförts inom hela skolväsendet. Broschyren "Ett år med ny läroplan", som riktar sig till personal inom grundskoleutbildningen, handlar om implementeringsarbetet, kunskapsbedömning och det stödmaterial Skolverket har tagit fram (pdf).

I en debattartikel ondgör Eva-Marie Malmgren (S), sig över att elever på praktiska yrkesprogram i gymnasiet inte längre behöver läsa kurser som förbereder för högskolestudier om de inte vill. Studenterna själva vittnar om att de tycker den här reformen är bra, skriver Annicka Engblom (M), Riksdagsledamot Blekinge.

Det är fackpedagogerna som har influerat skolpolitiken alltsedan sextitalet då de stora reformerna genomfördes, skriver Ulla Lundqvist, före detta svensklektor vid Linköpings universitet.

I förra veckan gav regeringen Leif Lewin i uppdrag att utreda effekterna av kommunaliseringen av den svenska skolan. Det är bra. Den svenska skolpolitiska debatten har förlamats av den mytbildning som skett kring de negativa effekterna av denna reform, skriver Piteå-Tidning på ledarplats.

Skolminister Jan Björklund har sjösatt en utredning som ska utvärdera kommunaliseringen av skolan. Det är en angelägen uppgift. Svensk skola har fallit i internationella jämförelser under många år, skriver Borås Tidning på ledarplats.

Utredningen om kommunaliseringens effekter för skolan innebär förhoppningsvis att vi kan lägga diskussionen om att byta huvudman åt sidan. SKL menar att det är andra åtgärder som gör skillnad.

De flesta – för att inte säga alla – vill se ett ökat statligt ansvarstagande på skolområdet. Men långt ifrån alla ställer upp på idén att förstatliga skolan. Det framgick vid tisdagens skoldebatt på Kommekmässan i Malmö.

Effekterna av att ansvaret för skolan flyttades från staten till kommunerna ska nu utredas. Däremot får utredaren inte i uppdrag med att lämna förslag på stora organisatoriska reformer.

- Det är naturligt att effekterna av den så kallade kommunaliseringen av skolan nu utvärderas. Stora förändringar i utbildningssystemet ska förstås följas upp, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.