Möjligheten att fritt välja skola har inte gett bättre resultat för svenska elever. Det visar en ny IFAU-rapport som studerat effekterna av nittiotalets skolvalsreformer.
Oförutsedda effekter av skolreformerna har radikalt förändrat förutsättningarna för läraryrket. Låt oss slippa fler ogenomtänkta skolreformer, skriver Gunnel Colnerud, professor vid Linköpings universitet.
Enligt Lärarnas Riksförbunds rapport finns det tydliga belägg för att de senaste 20 årens reformer i skolan inte gynnat de svagare eleverna – utan tvärtom. Skillnaderna i svensk skola fortsätter att öka.
Privatpersoner och politiker tävlar i att svartmåla skolan för att kunna rättfärdiga sin egen åsikt om hur den borde reformeras, skriver ett antal ordföranden i lokalföreningarna för Sveriges Skolledarförbund.
Jan Björklund (FP) hyllar enigheten efter torsdagens möte om läraryrkets status. Enligt Miljöpartiet och Socialdemokraterna är man dock långt ifrån överens.
Ständiga reformer, nya tidsödande kontrollsystem och allt sämre ekonomi minskar skolledningars och lärares möjligheter att ägna sig åt pedagogik och utveckling av skolan, skriver skolforskare Lena Tyrén.
Höjda löner och högre antagningskrav till lärarutbildningen är förslag som förs fram av utbildningsminister Jan Björklund, lärarfacken, SKL och friskolorna.
För första gången går nu regeringen, lärarfacken och arbetsgivarna inom skolan ihop för att lösa skolproblemen i Sverige. Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin är inte imponerad. "Det vore ju bättre om reformerna redan från början var genomtänkta och finansierade", säger han.