I snart åtta år har Jan Björklund och regeringen Reinfeldt genomfört sin reformtäta skolpolitik. Ibland har det gnisslats ordentligt både inom och utanför lärarkåren. "Det stormar alltid runt utbildningspolitik, för det finns väldigt många olika uppfattningar. Det är jag medveten om", säger han till Skolvärlden i en längre intervju.

Under åren 1991-2014 har reformerna regnat över den svenska skolan. Syftet har varit att förbättra skolan men i stället har resultaten sjunkit liksom lärarnas status (webb-tv).

Upplands Väsby kommun har infört en rad förändringar som påverkat skolornas arbete. Syftet har varit att effektivisera och höja kvaliteten, men de låga elevresultaten dalar och flera rektorer tillika kommunens skolstrateg är kritiska.

Svensk skola beskrivs som "ett slagfält för ständiga reformer". Men kollen på hur reformerna påverkat elevernas kunskaper har varit dålig. Nu föreslås både stickprov bland elever och bättre utvärdering av förändringarna.

Varje reform som sjösätts på skolområdet bör åtföljas av en tidig utvärdering. Först då kan man veta om den har fått effekt, enligt en utredning.

För att kunna mäta kunskaperna i skolan bör stickprov införas, föreslår regeringens utredare Per Thullberg. Som det varit hittills har det varit svårt att följa kunskapsutvecklingen över tid.

Stärk utvärderingens roll när skolreformer genomförs. Det är en av slutsatserna i den utredning som Per Thullberg nu överlämnat till utbildningsminister Jan Björklund.

För att kunna mäta kunskaperna i skolan bör stickprov införas, föreslår regeringens utredare Per Thullberg. Som det varit hittills har det varit svårt att följa kunskapsutvecklingen över tid.

Resultat från reformutvärdering kan även vara betydelsefull inför att eventuella nya reformer ska utformas. Det konstaterar den särskilda utredaren Per Thullberg som i dag överlämnat slutbetänkandet "Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer" till utbildningsminister Jan Björklund.

Skoldebatten har hettat till efter det sjunkande Pisa-resultatet. I jakten på förklaringar tas det fria skolvalet, friskolereformen och skolans kommunalisering upp som några orsaker till försämringen. Skolvärlden har frågat partiernas utbildningspolitiska talespersoner hur de ser på dessa tre reformer efter den senaste Pisa-undersökningen.

Folkpartiledaren Jan Björklunds tid som utbildningsminister har präglats av goda, och stora, ambitioner. Redan från början bestämde han sig för att skolsystemet skulle omdanas, och läraryrkets status uppvärderas. Det skriver Naomi Abramowicz på ledarplats.  

Sedan regeringsskiftet 2006 har flera reformer genomförts, från lärarlegitimationer till nya betyg, ny skollag och ny gymnasieskola. Men i flera fall har regeringen fått backa. Här är några exempel.