Höjda lärarlöner, högre antagningskrav samt lämplighetsprov vid antagningen till lärarutbildningen. Det är några punkter som skulle öka läraryrkets attraktionskraft, skriver utbildningsminister Jan Bjöklund och företrädare för SKL och lärarfacken på DN Debatt i dag.

Vi vill se höjda lärarlöner, lämplighetsprov till lärarutbildningen och övningsskolor. Totalt tio konkreta förändringar som ska vända den negativa utvecklingen i skolan, skriver Jan Björklund och lärarfacken, SKL och friskolorna i en gemensam debattartikel.

Eftersom det saknas nationella riktlinjer för hur många elever det är rimligt att en lärare bör undervisa, och eftersom skillnaderna är stora mellan olika skolor när det gäller hur många elever lärare verkligen undervisar, så riskerar reformens goda intentioner att komma på skam, skriver Daniel Sandin, gymnasielärare, i en debattartikel.

Låt reformpolitiken inta viloläge. Ge alla duktiga lärare i skolan en reell chans att utöva sitt yrke i något som liknar ett normaltillstånd, skriver Anna Brodin, utbildningschef för lärarutbildningen vid Göteborgs universitet.

Trots reformer sjunker skolresultaten. Men enligt en utredning är det bara en tidsfråga innan det vänder. Nationella prov i lägre åldersklasser och flexiblare undervisning är viktiga steg på vägen.

Det finns ett kraftigt stöd bland väljarna för att låta staten ta över ansvaret för skolan från kommunerna. Det visar en opinionsundersökning.

Bara den senaste månaden har partierna kommit med en mängd nya skolförslag. Idag finns en överbudspolitik i smått och stort – givetvis med goda avsikter, men det blir snarare kontraproduktivt, skriver kommunalrådet Lennart Bondeson (KD) i Örebro.

Många av Jan Björklunds skolreformer är välbehövliga. Frågan är i vilken grad dess effekter kommer att undergrävas av den vildvuxna, vinstgiriga skolmarknad som Björklund själv i högsta grad bär ansvar för, skriver Ann-Charlotte Marteus.

Vad som beslutas i riksdagen blir inte per automatik vardag för varje elev strax därefter. Enligt utredningen kan vi vänta synliga effekter av de nya kunskapskraven först i slutet av 2010-talet. Det skriver Maria Ludvigsson på ledarplats.

Regeringens skolreformer kommer att ge en positiv effekt på elevresultaten redan från 2015. Det tror Jan Björklunds utredare Per Thullberg.

Det tar tid innan det kan förväntas uppstå mätbara effekter på studieresultaten i grundskolan till följd av de reformer och andra åtgärder som genomförts sedan 2007. För att avsedda effekter ska uppstå behöver staten nu vara uthållig och fortsatt stödja implementeringen av reformerna. Det konstaterar den särskilda utredaren Per Thullberg som i dag överlämnat delbetänkandet.…

Alliansens skolreformer kommer inte att få effekt på elevresultaten förrän tidigast i mitten av 2010-talet, men merparten av förändringarna kommer att ta ännu längre tid.