Hög tillit till samhällsinstitutionerna anses vara grunden till det lyckade svenska samhällsbygget. Det åligger därför skolan att värna den tilliten innan identitetspolitiken får fäste i skolorna och dess företrädare kräver undantag från den nationella läroplanen, skriver gymnasielärare Svante Holmberg.

Så som skolan är utformad idag låter vi alltför många elever förlora, både när det gäller tilltro och kunskaper. Skolan måste omformas i grunden. Betyget F blir destruktivt och det är fel att dela in eleverna efter ålder, skriver skolledaren Peter Heddelin.

I väntan på skolkommissionens första förslag till nationella målsättningar och en långsiktig plan med utvecklingsområden kommer fler idéer om hur svensk skola ska kunna utvecklas och komma till rätta med bland annat dalande skolresultat.

SNS-konferensen den 21-22 mars var intressant på många sätt. Kontrasten mellan de bägge rapporterna som presenterades angav tonen på konferensen eftersom de så tydligt representerade skilda utgångspunkter och visioner för skolan, skriver professor Ingrid Carlgren.

I en slutrapport från SNS Utbildningskommission presenteras en rad förslag på hur den svenska skolan ska bli bättre.

Gör om betygssystemet, öppna upp lärarlegitimationen, begränsa vinstuttagen och lotta ut platserna på populära friskolor. Det är fyra av förslagen i slutrapporten från SNS Utbildningskommission.

Förändra lärarlegitimationerna, betygssystemet och bromsa marknadiseringen av skolan. Det är några av förslagen för att förbättra svensk skola i en ny rapport som presenteras i dag.

Prov som rättas centralt, information till föräldrar om skolors förädlingsvärde och oannonserade inspektioner. Det skulle förbättra elevernas kunskapsresultat, enligt en ny rapport.

Förändra lärarlegitimationerna, betygssystemet och bromsa marknadiseringen av skolan. Det är några att förslagen för att förbättra svensk skola i en ny rapport som presenteras idag.

Detaljstyrning och ineffektiv fördelning av pengarna hindrar Skolverket att slussa vidare statsbidrag till kommuner och friskolor. För 2016 handlar det om en halv miljard.

Här är tre reformer som inte enbart skulle ge ett sken av förändring utan faktiskt förändra elevers, lärares och skolors situation, skriver Christopher Rydaeus, riksledamot för Moderat Skolungdom.

En tillitsreform ska minska detaljstyrningen av lärarna och frigöra tid till undervisningen. Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att undersöka hur ”styrningsrevolutionen” ska kunna bli verklighet.