Varje elev, oavsett bakgrund, ska lyckas i skolan, tycker lärarstudenten Jasmin Andersson. Men hon känner sig motarbetad på lärarutbildningen.

Att som Jonas Linderoth polarisera skoldebatten till att handla om kunskapssyn har visat sig vara ett effektivt sätt att få uppmärksamhet och skörda oinsatta väljares röster (DN Debatt 25/8). Det visar bland annat Jan Björklunds (L) opinionsmässiga framgångar genom åren, skriver forskaren Martin Lackéus i en replik.

Läraryrkets låga status är en politisk huvudvärk och orsaken är 90-talets pedagogiska idéer. Det skriver Jonas Linderoth, professor i pedagogik på Dagens Nyheters debattsida. Nu ger sig fler experter in i diskussionen.

Den nya pedagogiken som infördes på 90-talet är ett av skälen till fallande skolresultat och devalverat läraryrke. Det menar professor Jonas Linderoth, som ber om ursäkt för sin egen roll i detta, och uppmanar andra forskare att göra avbön. Men i stället får han mothugg.

Vilken lättnad att få höra en reformerad röst inifrån "flumskolan". Må Linderoth få efterföljare, skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Snabba reformer krävs för att vända utvecklingen med sjunkande resultat i svensk skola. Men vilka förändringar är möjliga om skolan och lärarna är marinerade i felaktiga pedagogiska idéer som lär ta generationer att fasa ut? skriver Peter Santesson, författare och opinionschef på Demoskop, i en krönika.

Den svenska statsmakten är ovillig att ge skolan som organisation tydliga strukturer. Det leder till att läraren lämnas ensam i rollen som myndighetsutövare, skriver läraren Svante Holmberg.

Professor Jonas Linderoth ber om ursäkt för 90-talets pedagogiska idéer på DN debatt i dag. Men han får mothugg. En bisarr argumentation, anser professor emeritus Ulf P Lundgren.

Nittiotalets pedagogiska idéer ledde inte till en bättre skola. Trots det är det väldigt tyst bland oss pedagogikforskare som bidragit till att underminera lärarkåren. Det vore kanske på sin plats att vi gjorde avbön, skriver professor Jonas Linderoth.

En ny undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att en majoritet av Sveriges lärarkår kräver ett nytt skolsystem – 54 procent anser att skolvalet behöver förändras.

Lärarnas Riksförbund har genomfört en enkätundersökning bland Sveriges befolkning om skolsystemet.

Det skulle bli mindre klasser och legitimerade lärare. Men i spåren av flyktingkrisen väntas det bli precis tvärtom, visar Aftonbladets enkät. "Om inte mer görs kommer vi sannolikt se fler obehöriga lärare, större klasser, inställda lektioner och ökad arbetsbelastning för lärarna," säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.