När Schedvin skriver att ”skoldebatten berör så mycket mer än käbbel om kepsar och betyg” visar hon att hon inte förstått att så väl kepsar som betyg är symboler för strävandet efter en skola präglad studiero, skriver Malin Lernfelt, liberal debattör.

Jag har inga besvär med Jonas Linderoths mission i denna sak, återkomsten för ämneskunniga lärare som norm är önskvärd. Motsättningen mellan "handlederigrupparbetsflum" och "katederkadaverdisciplin" överdrivs i och för sig onödigt mycket, skriver Widar Andersson på ledarplats.

För mig spelar det ingen roll vem som gjorde fel på 90-talet. Jag bryr mig om vem som gör rätt år 2016, skriver läraren Jessica Schedvin.

Snabba reformer krävs för att vända utvecklingen med sjunkande resultat i svensk skola. Men vilka förändringar är möjliga om skolan och lärarna är marinerade i felaktiga pedagogiska idéer som lär ta generationer att fasa ut? skriver Peter Santesson, författare och opinionschef på Demoskop.

Många blundar för den målkonflikt som finns mellan kunskapsinhämtning och glädje i inlärningen. För till skillnad från progressiv pedagogik – som kan ha positiva effekter på elevnöjdheten – är effektiv inlärning inte alltid speciellt rolig. Och barnens glädje är viktig idag, skriver nationalekonomen Gabriel Heller Sahlgren.

Varje elev, oavsett bakgrund, ska lyckas i skolan, tycker lärarstudenten Jasmin Andersson. Men hon känner sig motarbetad på lärarutbildningen.

Att som Jonas Linderoth polarisera skoldebatten till att handla om kunskapssyn har visat sig vara ett effektivt sätt att få uppmärksamhet och skörda oinsatta väljares röster (DN Debatt 25/8). Det visar bland annat Jan Björklunds (L) opinionsmässiga framgångar genom åren, skriver forskaren Martin Lackéus i en replik.

Läraryrkets låga status är en politisk huvudvärk och orsaken är 90-talets pedagogiska idéer. Det skriver Jonas Linderoth, professor i pedagogik på Dagens Nyheters debattsida. Nu ger sig fler experter in i diskussionen.

Den nya pedagogiken som infördes på 90-talet är ett av skälen till fallande skolresultat och devalverat läraryrke. Det menar professor Jonas Linderoth, som ber om ursäkt för sin egen roll i detta, och uppmanar andra forskare att göra avbön. Men i stället får han mothugg.

Vilken lättnad att få höra en reformerad röst inifrån "flumskolan". Må Linderoth få efterföljare, skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Snabba reformer krävs för att vända utvecklingen med sjunkande resultat i svensk skola. Men vilka förändringar är möjliga om skolan och lärarna är marinerade i felaktiga pedagogiska idéer som lär ta generationer att fasa ut? skriver Peter Santesson, författare och opinionschef på Demoskop, i en krönika.

Den svenska statsmakten är ovillig att ge skolan som organisation tydliga strukturer. Det leder till att läraren lämnas ensam i rollen som myndighetsutövare, skriver läraren Svante Holmberg.