Vad krävs för att den svenska skolan ska komma på fötter? I detta avsnitt träffar vi Isak Skogstad högstadielärare och flitig skoldebattör. Vilka är de allvarligaste problem den svenska skolan har att hantera i dag och vad krävs för att lösa dem? (webb-radio)

Universitetet bör utgöra en plats där politiskt engagemang uppmuntras och där det politiska samtalet frodas. Men Lunds universitet väljer att istället göra tvärtom och porta samtliga politiska partier från universitetets lokaler. Det skriver Martin Pudaric, styrelseledamot i Lunds socialdemokratiska studentklubb.

Professor emerita Inger Enkvist är en erfaren lärare och skoldebattör, som har skrivit ett flertal böcker om skola och utbildning. Hon menar att den svenska skolan är i stort behov av radikala reformer. Ledarsidans kolumnist Isak Skogstad som är lärare intervjuar henne.

Professorn i pedagogik Jonas Linderoth var en av de första att varna för den konstruktivistiska pedagogiken. Hans bok ”Lärarens återkomst” slog ned som en bomb i skolsverige och artikeln ”Jag ber om ursäkt för 90-talets pedagogiska idéer” blev en av det årets mest delade. Efter det tystnade Jonas Linderoth. Han säger nu att han blev utfryst av ett…

Vi kanske borde låta Shanghai ta över svenska skolan. Eller konservativa finländare. Det skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Det är hög tid att granska hur mäktiga pedagoger i samklang med okunniga politiker har kört den svenska skolan i diket. Elever som har det rätta snacket får höga betyg. Det räcker helt enkelt inte längre med kunskap, skriver läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Jag känner inte till någon annan organisation som är så full av tabun och som har så många heliga kor som skolan konstaterar Patrick Finn, utvecklingsledare, före detta lärare och skolledare, som efterlyser en ann och faktabaserad diskussion om skolans utveckling och uppmanar vuxna att inte ducka för de frågor som de tycker är problematiska och jobbiga att diskutera.

Varför blev det så rörigt med karriärlärarreformen och lärarlönelyftet när de infördes? Skolledaren har tittat lite på hur reformeringsförsöken har vandrat mellan politiker, fältet, granskare och - nya politiker.

Lärare bör inte förlita sig på att politiker – genom ytterligare en revolutionerande skolreform – ska komma med lösningar på skolans utmaningar. Istället borde vi själva försöka lösa situationen så gott vi kan här och nu, skriver läraren Jonas Nilsson.

Syftet med betygsreformen i den nya läroplanen för 2011 var bland annat att höja kunskapskraven. Nu, när de nya läroplanerna är fullt implementerade i Sveriges alla grund- och gymnasieskolor, syns resultatet, skriver BLT.se på ledarplats.

Friskolereformen uppnådde inte sitt huvudsyfte: att höja undervisningens kvalitet. Det menar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för Institutet för Näringslivsforskning, och medförfattare till uppmärksammade "Kunskapssynen och pedagogiken". (webb-radio)