Vi kanske borde låta Shanghai ta över svenska skolan. Eller konservativa finländare. Det skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Det är hög tid att granska hur mäktiga pedagoger i samklang med okunniga politiker har kört den svenska skolan i diket. Elever som har det rätta snacket får höga betyg. Det räcker helt enkelt inte längre med kunskap, skriver läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Jag känner inte till någon annan organisation som är så full av tabun och som har så många heliga kor som skolan konstaterar Patrick Finn, utvecklingsledare, före detta lärare och skolledare, som efterlyser en ann och faktabaserad diskussion om skolans utveckling och uppmanar vuxna att inte ducka för de frågor som de tycker är problematiska och jobbiga att diskutera.

Varför blev det så rörigt med karriärlärarreformen och lärarlönelyftet när de infördes? Skolledaren har tittat lite på hur reformeringsförsöken har vandrat mellan politiker, fältet, granskare och - nya politiker.

Lärare bör inte förlita sig på att politiker – genom ytterligare en revolutionerande skolreform – ska komma med lösningar på skolans utmaningar. Istället borde vi själva försöka lösa situationen så gott vi kan här och nu, skriver läraren Jonas Nilsson.

Syftet med betygsreformen i den nya läroplanen för 2011 var bland annat att höja kunskapskraven. Nu, när de nya läroplanerna är fullt implementerade i Sveriges alla grund- och gymnasieskolor, syns resultatet, skriver BLT.se på ledarplats.

Friskolereformen uppnådde inte sitt huvudsyfte: att höja undervisningens kvalitet. Det menar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för Institutet för Näringslivsforskning, och medförfattare till uppmärksammade "Kunskapssynen och pedagogiken". (webb-radio)

Förstelärarreformen och det så kallade Lärarlönelyftet splittrar lärarkåren på längden och tvären. Bakom en slöja av administrativa förändringar har det skett en ideologisk revolution skriver Peter Erlandson, docent i pedagogik och Mikael R Karlsson, doktorand i pedagogiskt arbete.

Det statliga forskningsinstitutet IFAU har beslutat att inte utvärdera regeringens satsning Samverkan för bästa skola. Anledningen är att Skolverket inte vill anpassa urvalet på ett vetenskapligt sätt. "Det är inte väl genomförd skolreformpolitik att rulla ut en satsning på bred front innan vi vet att den fungerar", säger Anna Sjögren, forskare på IFAU.

Professor Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, efterfrågar ett paradigmskifte för den svenska skolan. Nu är han aktuell som redaktör för boken "Kunskapssynen och pedagogiken". Vår kolumnist, läraren Isak Skogstad, intervjuar.

Förstelärarreformen har stärkt lärarprofessionen och förstelärarnas makt över den pedagogiska utvecklingen i skolorna. Den slutsatsen drar tre forskare i en ny studie. "Jag köper att det inte har upplevts så, men det är inte samma sak som att det inte har blivit så", säger forskaren Johan Alvehus.

I lagrådsremissen föreslås att det införs bestämmelser i skollagen (2010:800) om en åtgärdsgaranti i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, sameskolan och specialskolan.