Passionerade talare, ilska, besvikelse men också stor kampvilja och gemenskap präglade demonstrationen på Stora torg i Halmstad där elever och gymnasiepersonal protesterade mot neddragningar.

Systemet med skolpeng behöver reformeras – pengar måste gå dit behoven är störst. Annars fortsätter vi gå mot en sämre skola, skriver Anders Lindberg på ledarplats.

Större klasser, ökad undervisningsskyldighet och minskat stöd till elever med särskilda behov. Det är några av sparförslagen inom gymnasieskolan. - Taket är nått. Vi är rasande, säger läraren Katrin Lilja Waltå.

Falkenbergs gymnasieskola behöver spara minst ett par miljoner kronor nästa läsår. – Vi ser över hela verksamheten för att skapa en effektivare organisation, säger rektor Inga Lindkvist.

Protesterna mot att 70 tjänster inom den kommunala gymnasieskolan i Halmstad ska bort 2012 och 2013 växer. Lärare är den yrkesgrupp som drabbas värst och det gäller i stort sett inom alla ämnesområden.

Elever på Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg blir allt färre och det ställer till problem. Nu ska 17 heltidstjänster bort, 13 av dem inom gymnasieskolan och fyra inom gymnasiesärskolan. – Som det ser ut nu handlar det i huvudsak om lärare, säger gymnasienämndens ordförande Henrik Josten (M).

Hyrorna riskerar att knäcka Stavsborgsskolan i Älta. Personalen skulle behöva minskas med en tredjedel för att budgeten ska hålla. Men efter protester mildras nedskärningarna något.

Efter flera års besparingar och skolkaos satsar nu femklövern på skolorna. I pengar betyder det ett tillskott med 75+40 miljoner under de närmsta tre åren. – Målet är att alla barn ska få möjligheter att klara behörigheten till gymnasieskolan, säger kommunalråd Camilla Brunsberg (M).

Skolan ska få bättre resurser. Det lovade Stefan Löfven, Socialdemokraternas partiledare, när han i går besökte Rinkebyskolan. Besöket ingick i Löfvens "innovationsresa", där han besöker företag och institutioner vilkas satsningar anses viktiga för att klara jobbfrågan.

Vet ungdomar i 15-årsåldern vad ”humaniora” är? Vet de att det handlar om den klassiska bildningen, om att till exempel lära sig språk och att analysera historia och kultur så att man förstår både sig själv, sin samtid och framtid bättre?, skriver Birgitta Axelsson Edström (V) ledamot i styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund, i en debattartikel.

Skolan i Norrköping behöver fler specialpedagoger, speciallärare och skolpsykologer samt högre lärartäthet.

Sedan den 1 juli 2011 har ett tiotal barnfamiljer valt att lämna Sverige eftersom de hindras att hemundervisa sina barn. Den svenska skolpolitiken tvingar dem att lämna landet, skriver bland andra Annelie Enochson (KD).