Förväntningarna på oss som arbetar i förskolan är så låga att kommunpolitiker kan gå ut och säga vad vi borde göra. För de vet minsann, för ”när jag var liten då var det sååååååå mysigt med luciatåg”. Låt mig få förtydliga att förskolans uppdrag ska vila på vetenskaplig grund, skriver krönikören Eva Lindström.

Att L vill gå vidare betyder ingenting. M, SD och KD säger nej. SD:s utbildningspolitiska talesperson Patrick Reslow säger till tidningen Vi Lärare att något lagförslag inte kommer att hinnas med under mandatperioden. Allt förblir som vanligt. Både med det och Karl-Bertil Jonsson, skriver Markus Alexandersson i en ledare..

Kommunala skolor har en större andel elever som får ett högre slutbetyg än vad de får i betyg på det nationella provet i samma ämne, skriver Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega Utbildning.

Fridtjuv Berg, Alva Myrdal och andra skolreformatörer lär vrida sig i sina gravar” skriver skolexperten Per Kornhall om Liberalernas utspel om straff i skolan.

Færre førsteklassinger har tilgang på skjermbrett eller PC. Det er gode nyheter, ifølge kunnskapsministeren.

I et brev til Børne- og Undervisningsudvalget orienterer ministeren om nye tiltag, der skal modvirke fejl ved afgangsprøverne.

Barnen får knäckebröd utan pålägg. Ägarna får utdelning. Det är svårt att tänka sig en tydligare symbol för vad som gått fel i dagens Sverige, skriver Anders Ygeman (S), m.fl. 

Barn med utländsk bakgrund är de stora förlorarna i läskrisen: nästan hälften av niondeklassarna når inte upp till grundläggande nivå i läskunnighet. Men det syns inte i läskrispolitiken, tycker flera experter. Nu får regeringen kritik från experter vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

”Den utopiska idén om att alla elever ska kunna nå skolans kunskapsmål leder i praktiken till att elever med svag teoretisk begåvning gång på gång misslyckas”. Det skriver Elsa Zetterberg, som ser en väg bort från snällbetyg och anpassningar som hindrar eleverna från att utveckla sina kunskaper.

Debatten om extra stöd till elever har varit intensiv under hösten, bland politiker och bland skolpersonal. Elin från Karlstad upplever att hon fick väldigt lite extra hjälp i skolan, trots dyslexi och ADHD och beskriver skolan som en mardröm.

Särskilda skolor för barn med svag teoretisk begåvning kan verka praktiskt. Men lärares rop på utsortering av barn är symtom på ett havererat skolsystem, anser Catharina Hetzer (S).

Den hårda kritiken från Riksrevisionen mot hur skolans arbetssätt fungerar måste tas på stort allvar. Eleverna ska inte utsättas för ett undervisnings­lotteri, skriver forskare vid Linnéuniversitetet, universiteten i Lund, Uppsala, Stockholm och Göteborg samt Högskolorna i Gävle respektive Halmstad och Karolinska Institutet.