I dag har regeringens skolpengsutredning presenterats. Friskolornas riksförbund välkomnar en ordentlig genomlysning av kommunernas faktiska skolkostnader, men understryker att friskolornas elever måste behandlas rättvist när skolpeng fördelas.

I dag finns det tydliga brister i hur resurser fördelas till fristående skolor samtidigt som det är för stora skillnader i hur mycket olika kommuner satsar på skolan. Det menar regeringen som nu tillsätter en utredning för att ta fram ett helt nytt finansieringssystem för skolan.

Regeringens direktiv till utredningen om skolpeng föreslår olika nivåer för friskolor och kommunala skolor – eftersom de kommunala dras med större kostnader. "Allt annat vore orimligt", säger Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén.

Det är bra att regeringen verkar ha ändrat sig. Men många generationer har redan genomlidit år i underfinansierade kommunala skolor, eller friskolor som körts i diket på grund av vinstmaximerande ägarbolag. Det sveket är svårt att förlåta, skriver Aftonbladets Susanna Kierkegaard.

Sveriges skolledare och lärare välkomnar att staten ska bestämma hur mycket pengar friskolorna ska få, vilket DN berättade på onsdagen.

Skolexperten Per Kornhall om beskedet att skolpengen till friskolor ska ses över: ”Äntligen finns det en rikspolitiker som säger det alla politiker på andra nivåer, forskare, lärare, skolledare och förvaltningar har sagt”.

Regeringen vill förändra ersättningen till friskolorna och införa en nationell norm för skolpengen.

Denna studie syftar till att undersöka hur skolpengsbeslut fattas och hur resurserna fördelas tillskolorna. Målet är att utvärdera om lagens intentioner uppfylls och om systemet är rättvist ochlikvärdigt oavsett vilken huvudman och skola eleven väljer. (pdf)

Att, som Friskolornas riksförbund gör, utgå från bokförd kostnad per kommunal elev och sedan jämföra det med budgeterat grundbelopp per elev i fristående skola är inte en bra metod för att visa huruvida lika villkor råder. Det skriver Annika Wallenskog och Monica Sonde, SKR.

Skolministern utgår, liksom de flesta skoldebattörer, från att friskolor är överkompenserade. En ny rapport visar att det i stället är friskolornas elever som missgynnas ekonomiskt. Av 32 undersökta kommuner bryter 30 mot lagens krav på likvärdighet och transparens. Det skriver Per-Arne Andersson, ordförande, och Mikaela Valtersson, rapportförfattare och fd. ordförande för Friskolornas riksförbund