Ensamstående fyrbarnsmamman Dragana Douhabi är lättad över att skolan drar igång igen efter sommarlovet – eftersom hennes barn nu kan äta lunch i skolan igen.
I början av midsommarveckan presenterades de nya nordiska näringsrekommendationerna som bland annat anger att gemene mans köttkonsumtion bör reduceras till max 350 gram i veckan.
I denna rapport har SkolmatSverige, som drivs av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) vid Region Stockholm, undersökt hur skolmåltidernas miljömässiga hållbarhet har utvecklats i grundskolor sedan de nationella och globala klimat- och miljömålen stiftades. Rapporten är baserad på grundskolor i Sverige som har använt SkolmatSveriges enkätverktyg. (pdf)
Över tid ökar andelen skolor som arbetar för att minska skolmåltidernas miljö- och klimatpåverkan, till exempel genom att omvandla matavfall till kompost eller biogas, klimatberäkna matsedeln och erbjuda en vegetarisk rätt till alla elever varje dag. Det visar SkolmatSveriges genomgång av de grundskolor som använder SkolmatSveriges enkätverktyg.
Efter debatten om hungriga barn har Göteborgs stad utrett läget. I ett svar till politikerna skriver förvaltningen att det ”inte framkommer någon entydig bild av att barnen äter mer inom förskolan och skolan”.
2022 slängdes skolmat för 360 miljoner kronor. Måltidsforskaren Richard Tellström säger att det innebar en stor förändring när man i Sverige införde skolmåltider för alla.
Barn i Rinkeby går inte hungriga. Deras föräldrar ger dem mat. Däremot finns det annat som deras föräldrar inte kan ge dem, skriver Hans Ovsjö, rektor för Knutbyskolan i Rinkeby.
Rektor Hans Ovsjö på Knutbyskolan i Rinkeby bjuder på lunch. Han kallar debatten om de hungrande skolbarnen för modern mytbildning. ”Jag vet ärligt talat inte var de hungrande barnen finns”. Det skriver Aftonbladets Peter Kadhammar.
Kommuner vittnar om att det går åt mer skolmat i samband med det tuffa ekonomiska läget, enligt en ny rapport från Skolverket som har ställt frågor till tolv huvudmän.