Glutenfritt, laktosfritt, svenskt kött och kanske helst ekologiskt? De mattrender som kommer och går i samhället märks i kraven på specialkost som skolmatsköken får ta emot. Skolmatsansvariga vittnar om att kraven har skjutit i höjden på senare år. (webb-radio)
På Skogsbackens förskola i Svenshögen har kocken Mona Utsten en mindre arbetsstyrka till sitt förfogande – med betoning på mindre.Varje dag får hon nämligen hjälp av sina minimästerkockar.
Trevlig attityd, rena bord och röda stolar. Det var några av önskemålen från eleverna när politiker besökte Gunnesboskolan som en del av en skolmatsturné.
Offentliga verksamheter måste ställa krav på att de livsmedel de upphandlar är producerade enligt samma regelverk som gäller för det svenska lantbruket. Det skriver Tobias Baudin och Lisa Bengtsson, fackförbundet Kommunal.
Specialkost i förskolan är vanligt. Ofta handlar det om laktosfri kost – trots att laktosintolerans i princip inte förekommer innan skolåldern. Låt de gemensamma resurserna bidra till bättre matkvalitet för alla, istället för att krångla med maten i onödan, skriver Andrea Mikkelsen, barndietist och forskare.
På Spyken i Lund är framtidens skolmat redan här. Eleverna får välja mellan fyra rätter, som lagas av kockar på plats. Varje dag förvandlas 40 kilo mjöl till nybakat bröd. Det enda som eleverna är riktig missnöjda med är köerna.
En köttfri dag är nu standard i majoriteten av länets kommuner och vissa planerar för fler. Stockholms stad går emot trenden och flera skolor har själva rensat kött från menyn. På Globala gymnasiet på Södermalm är alla dagar köttfria.
Skolorna i Älvsbyns kommun jobbar på att få eleverna att verkligen tänka sig för innan de lastar på tallrikarna. De som lyckats allra bäst är eleverna i Vistträsk.