Livsmedelsverkets rådgivare Ylva Sjögren Bolin besökte Aktuellt och redogjorde för myndighetens syn på att allt fler elever vill ha specialkost i skolan.
Kräsna barn och föräldrar? Eller motiverade krav för medicinska behov? Fler kräver specialkost i skolan, men skolköken tvingas nu dra i handbromsen för att minska mängden. Det är dyrt, krångligt och riskfyllt. Alltfler kommuner kräver nu därför intyg från sjukvården.
Matsvinnet i grundskolorna har olika vikt beroende på var man bor. I vissa kommuner görs inga kontroller alls medan andra räknar ut hur många gram varje elev skrapar från tallriken, det visar en enkätundersökning som SVT Nyheter Västerbotten gjort.
Umeå kommun arbetar aktivt med att få barn och unga att inte slänga så mycket mat. Ändå slängs nära ett ton mat från de kommunala grundskolorna i Umeå – varje dag.
Klimatrådet i Jönköpings län vill se en tydlig minskning av matsvinnet på länets skolor. Under hösten ska därför en gemensam mall skickas ut för att det ska bli lättare för personalen att mäta matsvinnet.
Bergs kommun lägger mest pengar på elevernas skolmåltider. Det visar statistik från Skolverket. Förra året la kommunen 10 900 kronor per elev på skolmåltiderna. I Åre kostar skolmåltiderna inte ens hälften så mycket.
Även om bilden av ett utbrett missnöje med skolmaten inte känns igen så vill politiker i Fagersta nu veta mer om elevernas protester. Samtidigt poängterar man att en kvalitetshöjning är på gång i och med det nya produktionskök som byggs.
På bara några dagar fick elevernas konto på Instagram, där de protesterar mot skolmaten i Fagersta, hundratals följare. Nu lämnar de in en namninsamling med hundratals namn till kommunen.