Nu kommer nya råd från Livsmedelsverket om skolmaten: det bör bli mer grönt på menyn och mindre rött kött. Dessutom bör skolkafeteriorna inte erbjuda några sötsaker. "Vi behöver se över sockret i hela skolmiljön", säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.

Skolmåltiderna borde användas mer som en del av undervisningen. Det föreslår Livsmedelsverket, som i dag presenterar nya matråd till skolorna.

Vissa dagar tvingas de lämna mat på tallriken, andra dagar hade de velat ta om men hinner inte. Eleverna på Forsenskolan anser att deras skollunch är alldeles för kort.

Sandvikens kommun började mäta tallriksvinnet 2011 och då var det 25,3 gram per elev som åkte i komposttunnan. I dag är det nere på 17,75 gram per elev, vilket innebär en stor minskning av bortkastad mat på skolorna i kommunen.

På Röbroskolan i Storuman har man kommit på ett smart sätt för att slänga mindre mat. De har helt enkelt plockat bort sophinken från matsalen.

”Skolan har ett ansvar att servera vegansk kost. Det är särskilt viktigt att detta sker just i skolan eftersom barnen tidigt behöver få lära sig att äta på ett hälsosamt och framförallt hållbart sätt”, skriver Anna Velander Gisslén.

St Petri gymnasium i Malmö har tagit ett initiativ för att minska matsvinnet. Man har tagit bort matavfallspåsarna från matbespisningen och det har lett till att matsvinnet minskat från omkring 40 till 3 kilo per dag. Men bland eleverna råder delade meningar om initiativet – vissa till och med gömmer mat i smyg.

Nu är det avgjort. Gymnasieskolan Teknikum i Växjö minskade sina matrester minst under en vecka i september.

Det är ingen mänsklig rättighet att få önskemat i skolmatsalen. Tryck tillbaka lyxlirartrenden, skriver Expressen på ledarplats.

Svenska skolbarn äter för lite grönsaker, det konstaterar forskare i Umeå efter att ha studerat ett antal fjärdeklassare.

Livsmedelsverkets rådgivare Ylva Sjögren Bolin besökte Aktuellt och redogjorde för myndighetens syn på att allt fler elever vill ha specialkost i skolan.

Kräsna barn och föräldrar? Eller motiverade krav för medicinska behov? Fler kräver specialkost i skolan, men skolköken tvingas nu dra i handbromsen för att minska mängden. Det är dyrt, krångligt och riskfyllt. Alltfler kommuner kräver nu därför intyg från sjukvården.