Det finns ett skäl till att frågan om vinst i välfärden är sådan politisk dynamit – nämligen att kritikerna har viktiga poänger. Synd att högern inte begriper det. Det skriver Anna Dahlberg, ledarskribent i Expressen.

Debatten om friskolor är mer aktuell än någonsin i Sverige, 20 år efter att reformen infördes. I Storbritannien har man infört en egen version av det svenska friskolesystemet. Där tillåts i dag inte att företag får driva skolor i vinstintresse – något som kan komma att ändras.

Den skolintresserade nationalekonomen Jonas Vlachos är alltid värd att följa. Inte för att man alltid håller med honom, utan snarare för att han är så intresserad och engagerad i skolans problem, skriver Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund.

Skolornas försök att locka över elever mitt under pågående kursplan har lyckats – och det skapar stora problem för skolor, elever och deras föräldrar. Det skriver lärarna Carolina Lindberg och Johanna Sjögren Eklund.

För bara några veckor sedan ojade sig Debattsverige över att skolor lade pengar på reklam. Nu krävs istället mer marknadsföring, skriver Sanna Rayman, ledarskribent i Svenska Dagbladet.

226 gymnasieskolor finns det i år att välja mellan för eleverna som går ut årskurs nio i Stockholms län. 81 kommunala skolor och 145 fristående skolor. Sammantaget innebär det tusentals olika valalternativ för varje femtonåring.

Trots svidande kritik från Skolverket håller allianspartierna fast vid det fria skolvalet. I Bäckahagens skola i södra Stockholm märker både elever och lärare av skolvalets effekter.

Cybergymnasiet är en av de skolor som har marknadsfört sig hårdast. Jag kollar statistiken för andra offensiva privata skolor och de ligger alla lägre än de kommunala när det gäller både lärartäthet och lärarnas utbildningsnivå, i vissa fall mycket lägre, skriver Katarina Bjärvall i sin krönika.

Konkurrensen mellan kommunala grundskolor i Uppsala sänker kvaliteten på utbildningen och skapar kaos, menar lärare i kommunen.