Skolkommissionens delbetänkande präglas av ett uppifrån tänkande. Istället för fler statliga tjänster på nationell och regional nivå borde mer fokus läggas på att stärka förvaltningschefer och en riktig analys om av vad de faktiska behoven är, menar professor Elisabet Nihlfors.

Skolkommissionen fokuserar på utveckling och en dialog där ­professionen är experter – inte utförare. Det är bra, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Det är välkommet att regeringens skolutredning föreslår ökat statligt ansvar för utbildningsväsendet. Men tyvärr är de tysta om skolans ordningsproblem, skriver Bawar Ismail på ledarplats.

Analysen av skolans marknadsutsättning, skolans styrning och Björklunds alla förändringar är tunn eller saknas helt i Skolkommissionens delrapport, skriver Sten Svensson. 

Kommissionen är enig om förslagen som lagts fram – nu ligger pressen på politikerna att göra verklighet av dem. ”Förslagen innebär ett stort steg i rätt riktning”, säger Lärarnas Riksförbunds ledamot i Skolkommissionen, Lars Hallenberg.

Elisabeth Svennerstål-Jonsson, chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Varberg, är kritisk till delbetänkandet som Skolkommissionen presenterade i måndags. Skolpolitikerna är mer positiva.

Ingen har sagt det tydligare än Skolkommissionen: återförstatliga skolan, skriver UNT på ledarplats.

Skolkommissionens arbete har hamnat på fel kurs. En möjlig förklaring är att kommissionen själv är ett exempel på ett av de problem som den lyfter fram, skriver Håkan Sörman, SKL.

Skolkommissionens förslag i all ära, men när kommer den konkreta politiken? Lärare, föräldrar och elever kan inte vänta, skriver Jessica Schedvin, lärarstudent.

Skolkommissionens nedtonade attityd till skolstöket oroande. Om det är så att problem med disciplinen har undergått en normaliseringsprocess inom skolan, som speglas i försämrade resultat, får kommissionen absolut inte dras med i förnekelsedansen, skriver Ann-Charlotte Marteus.

Förslagen på hur skolan ska förbättras har presenterats för regeringen. Men delbetänkandet har mest lett till en uppgivenhet bland lärarkåren menar läraren Mikael Bruér.

Många är nöjda med den utbildning som ges i närområdet och tycker därtill att det är positivt att barnen får gå tillsammans med de vänner de haft sedan förskoletiden. Är detta något att bekämpa? skriver Malin Lernfelt, liberal debattör.