Kristaller, guldbroderier och blinkande ledtext. En studentmössa kan kosta tusentals kronor. Försäljningen pågår i landets gymnasieskolor – men elever vittnar om säljare som hetsar och använder grupptryck.
Att sluta gymnasiet betyder champagnefrukostar och baler och flak med ljudanläggning, rökmaskin, konfetti och så kallade ”sprutölspaket” om 800 burkar. Och så mössan, som numera kostar flera tusen. När tar det stopp? skriver DN:s Lisa Magnusson.
Avtal som tecknas redan i andra ring, provision för att få elever pressa sina kamrater till mössköp och uppmaningar om att ignorera andra företags erbjudanden – så dominerar ABC-gruppen försäljningen av studentmössor, enligt en elev som SVT har talat med.
Astrid Nymansson, jurist på Svenska fotografers förbund, understryker att alla har ett ansvar i hur man sprider foton från skolsammanhang där barn och andra människor syns. – Man ska vara extra försiktig när det gäller barn, de kanske inte kan ta samma ansvar som en vuxen person i att motverka att bilder sprids, säger hon.
”Elin” och hennes barn har skyddad identitet. Men efter skolavslutningen publicerade en annan förälder en video där hennes barn syntes, samt vilken skola de befann sig på. Trots att videon är borta är ”Elin” orolig över vad som nu ska hända.
Förra veckan utbröt kaos på Medborgarplatsen i Stockholm efter ett studentutspring. Skolan slog från sig ansvaret, men nu vittnar boende i området om att det urspårade firandet varit återkommande i flera år – och att skolledningen känner till problemen.
Jag såg mina gamla elever gå balpromenaden genom stan i vackra klänningar. Men de gick inte med en skolkamrat, utan med manliga släktingar, skriver signaturen ”Grundskolelärare”.
Nästan alla elever i årskurs 7 och 8 på Kyrkholmsskolan i Arjeplog vägrade att gå på skolavslutningen då de var tvungna att fira i klassrummen i stället för i kyrkan. "Det är rätt att bojkotta", tycker eleven Lova Abrahamsson.
Avslutningsbrunch, eftermingel, vernissage och bal. Om högstadieavslutningen på sin höjd firades med ett pyjamasparty på åttiotalet har den under 2000-talet alltmer börjat likna studenten, skriver SvD:s Ylva Lagercrantz Spindler.