Även om delar av Internationella Engelska skolans ägare är höjda i dunkel så är motiven för ägandet enklare att räkna ut. Kombinationen av en offentligt finansierad skolpeng som överkompenserar friskolor, svag offentlig insyn och obegränsade vinstuttag är lockande för internationella riskkapitalister, skriver Gunilla Svantorp (S), ordförande för utbildningsutskottet.

I ett mejl till Malmö universitet ifrågasatte riksdagspolitikern Kristina Axén Olin (M) en specifik kurs på lärosätet, rapporterar Universitetsläraren. Hon beklagar nu att hon uttryckt sig ”klumpigt”. "Jag kan väl tänka mig att kursen triggade henne på något sätt", säger Kerstin Tham, rektor på universitetet, till DN.

»Är detta verkligen seriöst menat?” undrade Moderaternas skolpolitiske talesperson Kristina Axén Olin i ett mejl till Malmö Universitet och Högskoleämbetet. Kursen hon hade reagerat på heter ”Skolmarknaden och dess konsekvenser för skola, samhälle och synen på utbildning”.

Utbildningsutskottets andre vice ordförande Kristina Axén Olin (M), frågar i ett mejl till rektor för Malmö universitet om en kurs är ”seriöst menad” och hur universitetet ”har tänkt”. Otillständigt, klåfingrigt och en påminnelse om att den akademiska friheten måste stärkas, är reaktioner från högskolesektorn.

Lärarbrist, underfinansiering och marknadisering är tre av grundproblemen för svensk skola. Varje tid har sina utbildningspolitiska strider. Det är nog ingen strukturell revolution som behövs nu. Det tar för mycket energi. Skolan behöver pengar och personal. Och att bli fridlyst från marknadisering och vinstjakt, skriver Folkbladet.nu på ledarplats.

Förståelsen för att friskolor behöver göra överskott för att kunna bedriva sin verksamhet är alltså väsentligt större än vad som ofta hävdas, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Skolan är en demokratisk rättighet, ingen marknad för köpare och säljare, skriver Arbetets ledarskribent.

Skolan kan aldrig bli en marknad som andra. Inte bara för att den drivs av skattemedel, utan också för att dess uppgift faktiskt inte är att agera försäljare som servar barnen och deras föräldrar, skriver DN:s Lisa Magnusson.

Många ställer sig kritiska till den bristande transparens som råder på den fria skolmarknaden. Men Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, säger att vi valde bort vår insyn i skolsektorn för att privata aktörer skulle kunna etablera sig på denna. Och att bristen på information gör att vi inte heller kan göra några fria skolval.

Billig eller behörig? Det är en högst aktuell fråga i dagens skolrekrytering, där billig arbetskraft går före utbildad arbetskraft. Detta i en situation då det råder lärarbrist samtidigt som behörigheten bland lärarna sjunker. Det går inte att blunda för att den här utvecklingen hänger ihop med den unika svenska marknadsskolan där kortsiktiga ekonomiska intressen går…

Det verkar i det närmsta omöjligt att få till en ärlig diskussion om marknadsskolan och dess segregerande effekter med friskoletopparna. Trots att det är tack vare svenska skattebetalare som bolagen kan göra sina vinster vägrar de svara på kritik, skriver Kalle Sundin i en slutreplik.

Dalarnas kommuner får nu 26,8 miljoner kronor extra till skolan 2021. Samtidigt som nästan alla kommuner sparar på skolan delade Academedia ut 158 miljoner i vinst. Inget annat land tillåter marknadskrafterna att härja fritt i skolan. Miljöpartiet vill att varenda skattekrona avsedd för skolan stannar där, skriver representanter för MP i Region Dalarna och kommunerna.