Vi lärare kräver en förändring. Vi kräver att ni politiker ser till att åtgärda de institutionaliserade, korruptionsfrämjande defekter ni själva byggt in i skolsystemet så att vi lärare kan fokusera på att undervisa Sveriges barn, skriver 285 lärare i ett upprop mot marknadsskolan.

Antalet ansökningar för att få starta eller utöka friskola minskar. Samtidigt öppnar Liberalerna för en begränsning i vinstuttagen.

Skolinspektionen har i år tagit emot 206 ansökningar om att starta eller utöka fristående skolor, vilket är åtta procent färre än i fjol.

Vet hut elever, och låt skolkoncernerna fly med våra skattepengar. Så lyder en kort beskrivning av Liberalernas skolpolitik, skriver Arbetets ledarskribent.

Ren idioti att sälja samhällsfastigheter. Så skrev tidningen Affärsvärlden för ett år sedan, och för det har de täckning. Men trots att många påtalat hur idiotiskt det är, har nu sju skolor och förskolor sålts i Stockholm. Det skriver Zina Al-Dewany på ledarplats.

L vill fortsätta slösa bort skattepengar på vinstskolekoncernernas aktieutdelning. I stället för att låta Sveriges gemensamma resurser gå till klassrum och lärarrum vill L låta elevpengen skickas till skatteparadis. Det är provocerande, skriver Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).

Marknadsskolan har fått härja fritt och tillåtits tränga undan yrkesprogrammen. Välj elevernas intressen framför skolkoncernernas vinster och få en välfungerande arbetsmarknad på köpet. Det borde vara ett enkelt val, skriver LO:s Elsa Alm.

Slappa skollagar tillåter skolkoncerner att sko sig på att sjabbla bort arbetskraft Sverige behöver, skriver Arbetets ledarskribent.

Det är vår och skolpengssiffrorna avgör svenska skolors framtid. Läraryrket är under konstant hot av konkurrens och pr-tänk – i en arbetsmiljö där varumärket går före elevers väl, skriver läraren Martin Severinson.

Delar inte ut eventuell vinst till sina ägare – ”Det känns bra att pengarna kommer eleverna”, säger slöjdläraren Anki Obbel.

De kommersiella friskolekoncernerna blir allt större. Så mycket ökar överskotten i 13 av landets största friskoleföretag.

De kommersiella friskolekoncernerna blir allt större. Många av dem blir också alltmer vinstrika, bland annat genom lägre lärartäthet, färre behöriga lärare, mindre kostnadskrävande elever och genom att betala lägre löner än vad kommunala skolor gör, visar Skolvärldens granskning.