Hans Bergström uttrycker i sin artikel en oro för att Skolverket inte anser att det har någon betydelse vad skolan gör. Den oron är obefogad. Efter att ha arbetat 30 år i skolan vet jag att det har stor betydelse vad ansvariga skolhuvudmän, rektorer och lärare gör, skriver Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson, i en replik.  

Skolan Kronan i Trollhättan skulle få elever från alla stadsdelar att komma dit. Så blev det inte – nu finns det politiska förslag om att flytta elever eller lägga ner skolan.

Diskussionerna borde handla om hur skolorna som väljs bort ska bli tillräckligt attraktiva för att resursstarka föräldrar ska välja dessa till sina barn, exempelvis genom att öronmärka pengar till dessa skolor. Om det inte är möjligt, utan lärare känner att de bör uppmana ambitiösa elever att byta skola, vilket en tjej i inslaget berättar att…

Skolpengens konstruktion behöver förändras. Att hela pengen försvinner när en elev byter skola, samtidigt som nästan alla kostnader finns kvar, är feltänkt, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Stökiga lektioner och få ambitiösa elever. Det var verkligheten för Cielo Lin Aramayo Velarde när hon gick i mellanstadiet. Istället lämnade hon den utsatta skolan och valde en friskola inne i centrum.

36 miljoner kronor. Så mycket pengar försvinner från Angered när elever väljer friskolor eller skolor i andra stadsdelar och kommuner. Pengarna var tänkta att användas särskilt i Angered. Nu förändrar Göteborgs stad skolpengen för att stoppa pengablödningen.

Skolverkets nye generaldirektör Peter Fredriksson har i intervjuer visat åtskilligt verklighetssinne, bland annat genom att påpeka att mer pengar inte löser problemet för fallerande skolor.

Enligt Skolverket kan drygt 70 procent av ökningen i resultatskillnader mellan skolor sedan år 2000 förklaras av skolsegregationen. För att komma till rätta med detta måste alla som verkar i skolan bidra till en konstruktiv diskussion, manar Therese Guovelin och Marika Lindgren Åsbrink, LO.

Under det senaste årtiondet har elevernas bakgrund fått en ökad betydelse för hur väl de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat, vilket innebär att elever med olika bakgrund inte möts lika ofta i skolan. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, Svenskt Näringsliv.

Barnombudsmannens årsrapport 2018 innehåller svar från drygt 900 barn om hur det är att växa upp på platser där barn statistiskt sett har sämre skolresultat, ekonomi och hälsa än i övriga landet. Det handlar om förorter till storstäderna, men också om kommuner runt om i Sverige, däribland glesbygdskommuner. (pdf)

Vi har stora grupper som inte kommer i kontakt med det svenska majoritetssamhället, där barnen knappt kommer i kontakt med svenska elever under sin grundskoletid och där deras språkliga färdigheter avgörs utifrån var de gått i skola, skriver gästkolumnisten och rektorn Hamid Zafar.

Skolan är till för att alla elever, oavsett föräldrarnas livssituation, ska få lika möjligheter att forma ett liv i frihet. Det är både orättvist och farligt om skillnaderna mellan människor beror på något annat än ens egen vilja och förmåga. Vårt budskap är att din bakgrund ska inte avgöra din framtid, skriver Joar Forssell (LUF)…