Det blir allt vanligare att koppla den ökande gängkriminaliteten till skolsegregationen. Men faktum är att detta påstående saknar stöd i såväl forskning som statistik. Tänk om det snarare är en ökad uppdelning efter kunskapsnivå som kan förbättra resultaten bland de svagaste skoleleverna? skriver samhällsdebattören Mattias Lindberg.

Skolor i segregerade förortsområden har stora språkproblem. Flertalet elever har inte svenska som modersmål. Låt dessa skolor fortsatt vara kommunala, men använd Internationella Engelska skolans koncept, skriver Birgitta Löwander fd sociologi med flerårig erfarenhet av arbete inom EU.

Att lyckas med integration är inte bara en fråga för skolan. Men dagens skolsystem förstärker segregationen – i stället för att motverka den. Så kan vi inte ha det, skriver Anna Ekström (S) i en replik.

Moderata politiker försöker få Internationella Engelska Skolan (IES) att etablera sig i kommunerna. Att segregationen ökar viftas bort. I Härryda har Moderaterna till och med varit beredda att slå undan benen för den kommunala skolan. Allt i syfte att locka till sig IES, skriver Mats Wingborg på ledarplats.

När barn i Sverige kan vara både andra och tredje generationens invandrare utan att kunna tala svenska är det lika begränsande som en fotboja för deras framtid, skriver Liv Beckström på ledarplats.

Statsministern måste inse att vissa barn inte kommer att klara skolan – vad vi än gör. De har inte fått förutsättningarna i livet för att göra det och vi måste hitta ett alternativ till kriminalitet som yrkesbana för dessa barn, skriver Sophie Johnsson, skolkurator Malmö.

Nu drar det i gång igen – valet till gymnasiet. I år ska runt 30.000 niondeklassare i länet välja mellan nästan 200 olika gymnasieskolor. I det hårt segregerade Stockholm kan valet leda till att eleverna för första gången möter människor med en annan bakgrund än de själva har. Hur hanterar man den kulturkrocken?

Politikerna måste våga ta till åtgärder mot ojämlikheten. Det finns gott om inspiration från andra länder, skriver Hamid Zafar, Göteborgs-Posten.

Ledarredaktionen diskuteras skolan. Detta med anledning av en tweet från skolforskaren Jonas Vlachos som ifrågasatte påståendet att elevbaserad undervisning drabbar barn i utanförskapsområden mer än andra. Det här har blivit en slags allmän sanning i debatten. Framför sig ser man en ung begåvad person som möts av brist på läxor och stök och därför inte…

Att läsa, skriva och räkna är kvaliteter som från start ska prioriteras och integreras i elevernas lärande. Det vet lärarna, men de blir inte lyssnade till, när de pekar på de extra behov, som enskilda elever kräver för att målen ska uppfyllas. Det får konsekvenser längre upp i utbildningssystemet, skriver Inge Johansson i en replik…

Jag gillar många av frihetsreformerna inom skolans värld. Samtidigt gör jag mina egna ståndpunkter en otjänst om jag förtränger att elevers valfrihet och friskolornas etableringsfrihet har bidragit till ökad segregation och ökade kostnader, skriver Lars Stjernkvist på ledarplats.