Givet nyspråket som råder så borde alla dessa hårt segregerade grundskolor läggas ner. Men så är det inte. Nyspråkets skuldbeläggande av elevernas sammansättning är minst lika omoraliskt som vad underkännandet av betydelsen av lärar- och ledarskicklighet är nedvärderande, skriver Widar Andersson på ledarplats.

Vi nås av alarmerande rapporter om hur skolsegregationen ökar i Sverige. I värsta fall skapar skolsegregationen områden där kriminella gäng ser sin möjlighet att rekrytera unga. Det är ett växande samhällsproblem som måste brytas, skriver Gunilla Svantorp (S) och Fredrik Lundh Sammeli (S).

Jag tror att vi i framtiden kommer se en utveckling där fler skolor i segregerade områden kommer stängas. I slutändan kvittar det hur många flaggor man hänger i taket i skolans aula eller hur man marknadsför sig när knappt en fjärdedel av eleverna blir behöriga till gymnasiet. Segregationens krafter är skoningslösa, skriver Lärarens krönikör Hamid…

Att köra elever till andra skolor kan i vissa fall vara nödvändigt. Men det är ingen lösning på skolan integrationsproblem, skriver Sydsvenska Dagbladet på ledarplats.

Endast en av tio lärare anser att de har möjlighet att köpa in de läromedel de behöver i sin undervisning. Det finns helt enkelt inga pengar. "Att man inte har rätt förutsättningar att lära sig kommer leda till att segregationen ökar är jag rädd för", säger Anna Söderlund, ordförande för Lärarförbundet Gävleborg.

Segregationen är inte svensk skolas största utmaning. Vi borde alltid lägga mer tid och kraft på att förbättra elevernas resultat än på att diskutera hur eleverna ska sorteras, skriver utbildningsexperterna Magnus Wallerå och Johan Olsson.

På bara några veckor har över 20 elever bytt skola och sökt sig till friskolorna. Samtidigt är skolans rektor kritisk till förslaget om att stänga Kronan för att bryta stadens segregation: Det kan inte vara så att man bara vågar ta beslut som påverkar våra barn, säger Mina Anger, F9-rektor.

Friskolor är mer segregerade än kommunala skolor – det visar Sveriges Radios granskning av de svenska grundskolorna. Oftast handlar det om att det är färre elever med utländsk bakgrund på friskolor, men på engelska skolan i Gävle har hela 40 procent av eleverna utländsk bakgrund – något rektorn Anneli Engvall ser som någonting positivt.

Förslaget om att underlätta för Skolinspektionen att stänga skolor med allvarliga brister, som regeringen lade fram den 11 september, är välkommet. Men vi får inte låta stora problem som de sjunkande kunskapsnivåerna i svensk skola hamna i skymundan till förmån för organisatoriska frågor, skriver Nya Kristinehamns-Posten på ledarplats.

Flera skolchefer i Halland anser att skolvalet förstärker skolsegregationen och vill att skolvalet förändras. Anna Ekström (S) vill bland annat ta bort kötiden som urval och hoppas kunna lägga fram förslag utifrån vårens utredning om likvärdighet i skolan.

Skolor i Linköping och Norrköping med en större andel elever med utländsk bakgrund och skolor där en lägre andel av föräldrarna är högutbildade har en lägre andel behöriga lärare. Det visar den granskning som Sveriges Radio har gjort.

Skolsegregationen har ökat i Värmland, enligt en granskning av Sveriges Radio. Men i Karlstad är trenden tvärtom, då man öppnat upp skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Hör P4 Värmlands reporter Hashi Ahmeds reportage från Internationella Engelska skolan i Karlstad.