Antalet svenska barn och unga som är födda i andra länder, eller som har föräldrar som är födda utanför Sverige, har ökat kraftigt de senaste decennierna. En parallell utveckling under denna tid är att såväl skolor som bostadsområden har blivit alltmer etniskt segregerade.

På Ljungsbroskolan i Linköping förbereder man sig för att ta emot elever från stadsdelen Skäggetorp. En önskan vore att få en av den snart nedlagda Skäggetorpsskolans lärare till skolan.

Den här terminen är den sista med högstadium på Skäggetorpsskolan. Politikerna har bestämt att eleverna ska spridas ut på andra skolor i kommunen. Orsaken? Målet är mindre segregation och fler som klarar att söka till gymnasiet.

När beskedet om nedläggningen av Skäggetorpsskolan i Linköping kom i maj 2020 var det bara en i raden av liknande skolnedläggningar. De önskade resultaten, mindre segregation och bättre betyg, har i flera fall uteblivit.

Katalys har både fel i sak och använder sig av en oärlig retorik. Den mest ointressanta frågan i skoldebatten är den om driftsformen. Den mest intressanta är den om kvalitet och elevernas kunskapsutveckling. Den första frågan är livligt debatterad, den andra närmast obefintligt, skriver Anita Westerberg, grundare av Hudikskolan/Hudikgymnasiet, m.fl.

Varken betyg eller integration förbättrades när man stängde högstadiet i socialt utsatta Vivalla i Örebro. Nu står Frälsegårdsskolan och delar av Kronan i Trollhättan inför samma stängning.

Inte annat än jag vet gäller läroplanen lika för alla grundskolor, och bedömningen av lärares meriter ska väl göras enligt samma regler på alla skolor. Men trots de brister som Liberalerna anser sig ha funnit här är det ju ett stort antal skolor där hundra procent, eller mycket nära hundra procent, av niorna som klarar…

Enligt studien "En skola i integration – Lärdomar från Örebro kommuns arbete med styrd skolintegration" som följt upp hur det gått för eleverna, så sänktes skolresultaten i stället och integrationen ökade inte. Hör Andreas Bergh, Örebro universitet, och som är en av fyra forskare som står bakom den här studien. (webb-radio)

Trots att syftet med att lägga ner Vivallaskolans högstadium var att bryta skolsegregationen och höja måluppfyllnaden har det inte blivit så. Det visar en ny forskningsrapport som släpptes på måndagen. "Framför allt så borde vi stärkt upp mycket mer när man tog emot de här eleverna", säger kommunalrådet Marlene Jörhag (KD).

När grundskolan i utsatta området Vivalla stängdes var syftet att eleverna skulle höja sina resultat och integreras i skolorna de flyttades till. Den målbilden misslyckades, enligt en ny studie.

Regeringen har beslutat om ett nytt statsbidrag som ska gå till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för lärare i skolor med socioekonomiska utmaningar. Bidraget syftar till att stärka de skolor där behoven är som störst. Statsbidraget är viktigt för att bryta den pedagogiska segregationen.

Få föräldrar vill låta sina barn gå i skolor där det är mycket ”kaos”, där ingen talar svenska, där lärarna håller på att tappa kontrollen, skriver Malcom Kyeyune i en krönika.