Karin Pleijel (MP) får stark kritik efter en intervju i Göteborgs-Posten där hon luftade tankar om hur skolsegregationen i Göteborg kan brytas. "Kritiken bygger på missförstånd, som att jag skulle vilja skicka barn till andra delar av staden", säger hon.

Miljöpartiet i Göteborg vill se att fler föräldrar tar ansvar för segregationen i staden och väljer skolor i utsatta områden. "Vi vill försöka stimulera föräldrars val i grupp. Få dem att fundera – hur bidrar jag till segregationen?", säger Karin Pleijel (MP). "Man kan inte använda elever i ett Miljöpartistiskt experiment", säger Axel Darvik (L).

På måndagen lanserade Miljöpartiet ännu ett bisarrt förslag. Inför det kommande valet kommer partiet driva att svensktalande barn ska placeras i utanförskapsområden för att, på något magiskt sätt, integrera invånarna, skriver Emil Moghaddam, KDU.

Hur står det till med den svenska skolan? Debattörerna Thomas Gür och Markus Kallifatides tar sig an roten till skolans problem.

Regeringen vill kunna lämna träffsäkra åtgärdsförslag för att minska segregationens negativa konsekvenser i skolan. Skolinspektionen får därför i uppdrag att redovisa sina nuvarande erfarenheter av fristående och kommunala skolhuvudmäns arbete med att minska och motverka segregationens negativa konsekvenser.

Unesco varnar i en ny rapport om att privata aktörer inom utbildning kan leda till ökad segregation och ojämlikhet i världen på grund av dyra privatskolor och otillräcklig statlig kontroll. Rapporten Global Education Monitoring report (GEM), som delvis är finansierad av Sverige, fokuserar i år på privata aktörer inom utbildning.

Kamp mot segregationen. Fler böcker. Mindre administration. Det är Pennsvärdsvinnarna Ulrica Ambrosius och Cristina Kullbergs snabba önskelista till nya skolministern Lina Axelsson Kihlblom.

Debattörerna: Vi har tröttnat på politikernas tomma löften om skolsatsningar i förorten.

98 procent av eleverna på lågstadieskolan i Brandkärr har inte svenska som modersmål och det får konsekvenser för undervisningen. Toppolitiker i Nyköping reagerar nu på siffran.  

Majoriteten av eleverna på Brandkärrsskolan pratar både somaliska och svenska. De elever som ännu inte har lärt sig svenska får hjälp av de tvåspråkiga eleverna – bland annat med att översätta på lektionerna.

På Brandkärrsskolan har 98 procent av eleverna ett annat modersmål än svenska, vilket gör att undervisningen måste anpassas. Studieresultaten är lägre än rikssnittet och man tar nu till olika åtgärder för att vända trenden – bland annat förlängda skoldagar.