Johan Nilsson, från Laholm, gick på särskola från årskurs fyra till gymnasiet. Han upplever att många har en förutfattad mening om elever på särskolan.
När tvillingarna Johan och Oscar gick på lågstadiet placerades de i en särskoleklass – av misstag. Flera år passerade innan felaktigheten kunde redas ut. "Det är klart att man är lite arg och lite bitter, det har ju skadat mina söners självkänsla", säger Patrik Eriksson, tvillingarnas pappa.
Elever i gymnasiesärskolan ska förberedas för yrkeslivet. Men det är svårt att hitta arbetsgivare som tar emot eleverna. "Det behövs ett större samhällsansvar", säger Anna Mannikoff, undervisningsråd på Skolverket.
Musik som en del av pedagogiken i arbetet med särskolan har visat sig särskilt lyckat. Ändå är tillgången av skolmaterial anpassat till elever med särskilda behov. Tills nu.
När mamman till barnet ville få utrett varför det flyttades till en särskola i en annan kommun, visade det sig att ingen av kommunerna hade någon som helst dokumentation i ärendet.
För att elever i särskolan ska få de bästa förutsättningarna att utvecklas behöver undervisningen anpassas till individen. Det menar Magnus Tideman som är professor i handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad.
Dörrarna till en del av särskolan på Nybyggeskolan i Västerås är låsta hela dagarna, och barnen kan inte ta sig in eller ut själva. Kränkande, anser Therese Frisk, som har en pojke i klassen. Och det kan dessutom vara olagligt.
Det är inte skolformen som avgör om elever med en intellektuell funktionsnedsättning har svårt att komma ut på arbetsmarknaden, det är deras funktionshinder. Behåll därför särskolan som kan ge dem anpassad undervisning, skriver bland andra barnneurolog Elisabeth Fernell.
”Samhället och vissa kommuner i landet har svikit unga vuxna med funktionsnedsättning, genom att gymnasiesärskolorna i landet inte hjälper eleverna att få ett jobb eller en utbildning efter gymnasiestudierna," skriver Carl-Christian Frunck, arbetslös och f.d. medieelev på Gotlands gymnasiesärskola