Många kommuner i Kalmar och Kronoberg saknar egen handlingsplan för hur man ska arbeta med elever med särskild begåvning. I mars nästa år ska Skolverket presentera sin utredning kring stöd till särskilt begåvade elever för regeringen.

När Gabriel mådde dåligt i skolan fick han ha gå till skolpsykolog och senare göra en utredning som konstaterade att han var särbegåvad. Efter det jobbade skolan fram en skolgång som idag passar Gabriel.

En gång i veckan har Gabriel mattelektion hos Anders Skoog på Växjö Fria gymnasieskola. Att ha en elvaåring som elev på gymnasiet är inte en vanlig syn men en utmaning Anders gärna tog.

Gabriel är elva år och särbegåvad. Han går i åttonde klass istället för femman och han läser matte på gymnasienivå. Tack vare hjälp från skolan har han idag en skolgång som funkar. Men resan dit har inte varit självklar.

Gabriels mamma Malin Isenfors är engagerad i frågan kring särbegåvade barn. Hon menar att kunskapen är otillräcklig och tycker att kommuner och skolor behöver göra mer.

Den nioårige pojken Laurent Simons hoppar av det tekniska universitetet i Eindhoven i Nederländerna. Orsak: Han vill ta sin examen tidigare än vad universitetet medger.

Sai kommer ursprungligen från Indien men går i en skola för särbegåvade barn på Manhattan i New York. Sais föräldrar valde att flytta till USA när hon var fem. Detta gav Sai möjlighet att leva ut sin fulla akademiska potential. Sai tänker att kanske kommer hon bli hjärnkirurg när hon blir stor. (webb-tv)

Att skapa goda relationer med eleverna för att förstå vilka behov de har och vilka eventuella anpassningar som behövs är något samhällskunskapsläraren och mentorn Cecilia Elfors återkommer till. Särskild begåvning är något de håller på att lära sig mer om. Att 17-åriga Vilma Lindvall har börjat på skolan har gett extra skjuts i det arbetet.

Hon har kämpat mot mobbning, depression och självmordstankar sedan hon var sex år gammal. Och mot skolan som inte kunde hantera hennes höga begåvning. Först på gymnasiet mår Vilma bra igen.

Mona Liljedahl är gymnasielärare och jobbar som specialpedagog. Hon har skrivit två böcker i ämnet särskild begåvning och är medförfattare till Skolverkets handledningsmaterial ”Särskilt begåvade elever” som gavs ut 2015.

Att skapa goda relationer med eleverna för att förstå vilka behov de har och vilka eventuella anpassningar som behövs är något samhällskunskapsläraren och mentorn Cecilia Elfors återkommer till. Särskild begåvning är något de håller på att lära sig mer om.