Den som har lätt för att lära kan ändå få det svårt i skolan. Därför satsar nu allt fler kommuner på att stötta elever som har extra lätt för att lära sig.

För Hampus Ejeblad från Linköping blev skolan tuff – fast han hade så lätt för att lära. Nu har han fått ”Robot-Fredrik” som mentor, i Linköpings satsning på särbegåvade elever.

”Du som är så smart kan väl inte ha det svårt i skolan?” ”Är särbegåvning en diagnos?” ”Elever som lär sig snabbt behöver väl inte extra stöd!” Linda Robinson och Fredrik Löfgren bemöter de vanligaste myterna om elever med särskild begåvning.

Den som har lätt för att lära kan ändå få det svårt i skolan. Därför satsar nu Linköpings kommun på ett mentorskap för elever som har särskild begåvning. "Om man inte får utmaningar, då tröttnar man," säger Linda Robinson i föreningen Fork Academy som driver mentorskapet.

Det är inte ovanligt att särbegåvade elever inte upptäcks, eller misstas för att vara lågbegåvade. Det sker därför att de inte sällan blir skoltrötta eller uppvisar ett lågt engagemang – ofta på grund av avsaknad av stimulans, skriver Nyamko Sabuni, Liberalerna.

Precis som att vissa barn behöver stöd i skolarbetet, behöver andra barn extra stimulans för att inte bli uttråka. På Södra Utmarkens skola i Ängelholm jobbar de med att tillgodose särskilt begåvade barns behov, bland annat Tilda och Tuva Berglund. Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni var på besök på skolan och kände igen sig i att…

Hanna, 16, ligger långt över genomsnittet när det gäller intelligens och har samtidigt autism och GAD, generaliserat ångestsyndrom. Hon berättar att hon avskydde skolan från första början.

Hugo visar vägen. Matteläraren Linda Lie har följt en högpresterande elev och ser behov av nya arbetssätt. – Vi lärare behöver ha strategier för att hitta de här eleverna och se vad vi kan bistå med för att de ska nå så långt de vill och kan, säger hon.

Syskonen Tuva och Tilda Berglund har extra lätt för vissa ämnen i skolan och på de vanliga lektionerna satt de mest av tiden. Men en ny sorts undervisning har gjort skolan rolig igen.

Ofta handlar det om elever som utmärker sig kunskapsmässigt inom ett eller flera områden i skolan. Det är så kallade särskilt begåvade elever. I Ängelholm har kommunen gjort en särskild handlingsplan för att fånga upp dessa barn.

Den som anstränger sig på fotbollsplanen och gör mål får ryggdunkningar. Den som däremot vill satsa på en teoretisk talang får det uppenbarligen svårare. Det skriver Kajsa Kettil på ledarplats.

Högt begåvade barn och ungdomar har inte alltid så lätt i skolan. Många blir uttråkade, oroliga och frustrerade under lektionerna. Därför har föreningen Begåvade Unga i Sverige gett barn över hela landet tillgång till mer än tusen animerade undervisningsfilmer från Studi. Efter de första månadernas försök konstaterar föreningens ordförande Sten Collander att både barn och…