Fem procent av alla barn i den svenska skolan är särskilt begåvade. Men många får inte den stimulans de behöver. För Kasper Scheinert Sörbom består skoldagen mest av väntan.
I Karlstad pågår en unik skolsatsning för att tillmötesgå särskilt begåvade elevers kunskapstörst i matematik. "Barnen älskar extrautmaningar", säger Helena Ingemarsson, speciallärare på Kronoparksskolan.
Fem procent av befolkningen räknas som särbegåvade, men skolan ger dem inte alltid den uppmärksamhet som behövs, skriver Anna Manell, (L), utbildningsnämnden i Uppsala.
I Sverige finns inte särskilda klasser för särbegåvade barn på samma sätt som det gör på andra håll i Europa. Trots att forskning visar att de utvecklas bättre känslomässigt och socialt om de går tillsammans med andra barn som också har en högre intellektuell kapacitet, skriver Peter Letmark i en kommentar.
Marcus och Wilhelm är båda särbegåvade och fick en dålig start i skolan. Nu går de i Skuru skola i Nacka, där man aktivt uppmärksammar begåvade elever och försöker hjälpa dem att utvecklas.
DN Insidan fick vara med och lyssna när fyra särbegåvade tonåringar tog en fika. De är medlemmar i nätverket Filurum som arrangerar träffar för särbegåvade.
Det är viktigt att särbegåvade och deras anhöriga får träffas och utbyta information och erfarenheter. Det var bakgrunden till eventet ”Brainchild” på Tekniska museet tidigare i vår.
När Johan växte upp drogs han till barn som var stökiga och utanför. Han undvek att vara tillsammans med ”normalpresterare” eftersom han inte tyckte att de var toleranta mot dem som var annorlunda.
För smart för skolan? Internet växer hela tiden i betydelse för barn som är särskilt begåvade, helt enkelt för att de inte känner att de lär sig något när de går i skolan. Detta gör att allt fler amerikanska barn vill ha hemundervisning, enligt psykologen Linda Silverman.