Fem procent av eleverna i Sveriges skolor är särskilt begåvade och behöver ofta andra utmaningar än klasskamraterna för att inte tröttna. Så här jobbar din kommun för att fånga upp dessa elever.

Kungsbackaeleverna Sigrid Carlberg och Rune Broström är särskilt begåvade och hade en tuff skolgång under flera år. Men sedan det kommunala projektet Team drog i gång har de känt att det blivit roligt att gå till skolan igen.

Kungsbacka kommun har sedan en tid tillbaka drivit ett projekt där målet är att hjälpa och stötta skolpersonal med att hitta och stötta särskilt begåvade elever. På så sätt ska deras kompetens bevaras in i framtiden.

Så kallat särskilt begåvade elever uppmärksammas alltmer. Men hur eleverna har det i skolan avgörs i stor utsträckning av skolpersonalens engagemang och intresse.

Språkläraren Timmy Burchard har själv erfarenhet av att vara särskilt begåvad som elev. Idag lägger han en del av sin arbetstid på att handleda både lärarkollegor och särskilt begåvade elever. "I värsta fall kan de här eleverna hamna i en djup depression", säger han.

Rektor Helen Ernebäck på Växthuset Skola i Mölndal satsar på elever med särbegåvning. De har nu tillsatt en lärare som ska arbeta med särbegåvningsfrågor som en del av sin tjänst. De köper även in vissa timmar från studenter på Chalmers för att erbjuda mer stimulerande matematik för de särbegåvade eleverna.

I ett färskt beslut från Skolinspektionen riktas kritik och ett föreläggande mot Ekerö, i Stockholms län. Kommunen är huvudman för Stenhamraskolan och Uppgårdsskolan, som Skolinspektionen konstaterar att inte har uppfyllt skollagens krav på att ge eleven stöd, ledning och stimulans att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Hade särskilt begåvade elever fått det stöd de haft rätt till hela tiden hade de kunnat blomstra i den potential som istället kom att användas till att överleva en skoldag i taget”, skriver Pia Rehn Bergander, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Barn som har diagnoser och barn med inlärningssvårigheter får anpassningar i skolan, men särbegåvade barn kan ha svårt att få det stöd de behöver.

I Engelbrektsskolans spetsklass får eleverna möjlighet att utmanas genom att läsa matematik på högre nivå. Och nu ska en handlingsplan tas fram för att alla skolor ska kunna stötta särskilt begåvade elever.

Enligt Skolverket kan omkring fem procent av Sveriges elever räknas som särskilt begåvade. Men Attila Szabo, forskare i matematikdidaktik, är det inte viktigt att avgöra om en elev är särskilt begåvad eller högpresterande i matematik.

När Jacob Fredby började i högstadiet fick han åka till gymnasiet för att läsa matematik. Han är en av alla elever som nu ska få en speciell handlingsplan för särskilt begåvade elever. Se hur han löser en ekvation här!